Hela hennes liv var det drivkraften, och tack vare mötet med den finlandsvenske konsthandlaren Gösta Stenman, kunde hon också fokusera på sitt konstnärskap, medan han hjälpte henne att försörja sig på det. Det han också bidrog till var att sprida och uppmärksamma hennes konst så att hon än idag måste framhållas som en av våra främsta nordiska konstnärer. Hon räknas till Finlands mest betydande modernister då hon utvecklade ett helt eget modernt uttryck genom att i sina målningar successivt skala bort allt överflödigt. Helt nyligen lyftes hon på nytt och hyllades på en stor utställning vid det anrika The Metropolitan Museum of Art i New York.

När Gösta Stenman först upptäckte Schjerfbeck på 1910-talet var hon relativt okänd, levde isolerat och hade länge stått utanför den offentliga konstscenen. Stenman såg i henne en unik konstnär med exceptionell modernistisk potential och blev snabbt hennes viktigaste förmedlare. Förhållandet mellan Helene Schjerfbeck och konsthandlaren Gösta Stenman är ett av de mest betydelsefulla konstnär–gallerist-samarbetena i nordisk konsthistoria – professionellt, komplext och djupt präglat av ömsesidigt beroende.
Stenman tog aktivt ansvar för hennes försörjning genom att köpa och beställa verk, ordna utställningar i Helsingfors, Stockholm och internationellt, samt introducera henne för en ny samlarpublik. Det var också han som övertalade henne att börja arbeta grafiskt. Med tiden blev han hennes främsta ekonomiska stöd, och deras samarbete utvecklades till ett nästan exklusivt arbetsförhållande som kom att forma slutskedet av Schjerfbecks långa karriär.