Akseli Gallen-Kallela "Kullervos förbannelse"
Bukowskis har nöjet att presentera Akseli Gallen-Kallelas verk “Kullervos förbannelse” från 1897 på vårens kvalitetsauktion Helsinki Spring Sale 22–31 maj.
Verket som ingår i Helsinki Spring Sale-auktionens utbud är ett förarbete till ett av Akseli Gallen-Kallelas mest kända oljemålningar, ”Kullervos förbannelse”. Motivet är hämtat ur den 33:e runan i det finska nationaleposet Kalevala, där Kullervo förbannar smeden Ilmarinens hustru som hämnd för hennes illdåd. Gallen-Kallela återkom till scenen flera gånger i sin konst. Den tidigaste kända versionen av motivet är teckningen ”Kullervo på ängen” från 1883.
Den komposition som kom att bli kännetecknande för ”Kullervos förbannelse” växte gradvis fram i början av 1890-talet. I en tuschteckning från 1891 framställs Kullervo i den kroppsställning som därefter skulle bli karakteristisk för motivet: rakryggad står han på en fälld fura, med vänster hand höjd och knuten, medan höger hand är sträckt nedåt och håller i en avbruten kniv. I de tidigaste versionerna är Kullervo avbildad naken. Från och med 1896 års etsning bär han däremot ljusa byxor.
Det nu aktuella verket, Kullervos förbannelse, är utfört i pastell och tempera år 1897. Samma år arbetade Gallen-Kallela vidare med motivet i en kolteckning, där han använde en lokal pojke från Pöytäniemi, i närheten av ateljén Kalela i Ruovesi, som modell. Kolteckningen ligger mycket nära temperamålningen i sin utformning, men modellens grimas i teckningen har i temperaverket dämpats till ett mer gåtfullt ansiktsuttryck.
Temperaversionen av Kullervos förbannelse var ett betydelsefullt arbete för Gallen-Kallela, och i hans brev framträder tydligt den skapande kamp som verket innebar. I ett brev till Louis Sparre återkommer han till arbetets svårigheter: ”Jag slåss med Kullervo som mot en ond ande och är olycklig. Målningen är i naturlig storlek och i strålande tempera.”
I temperamålningen är pojken från Pöytäniemi fortfarande tydligt igenkännbar. I andra versioner av samma motiv kännetecknas Kullervo av svallande ljust hår och en ursinnig ansiktsgrimas. I temperamålningen är uttrycket mer återhållsamt, och Kullervo är kortklippt och brunhårig. Färgskalan är jordnära och bruntonad. Detta står särskilt i kontrast till motivets huvudverk i olja som fullbordades 1899, där Gallen-Kallela använde en klarare och mer intensiv kolorit. Oljemålningen hör idag till Konstmuseet Ateneums samlingar.
Temperaversionen av Kullervos förbannelse var ett betydelsefullt arbete för Gallen-Kallela, och i hans brev framträder tydligt det lidande skapandet av verket förorsakade. I ett brev till sin svärmor Aina Slöör den 3 oktober 1897 skriver han: ”Kom nu, käraste Aina-mor, och sätt fart på min Kullervo, som har stannat i växten.” I ett brev till Louis Sparre återkommer han till arbetets svårigheter: ”Jag slåss med Kullervo som mot en ond ande och jag är olycklig. Målningen är i naturlig storlek och i strålande tempera.”
Kullervo-motivet kan även tolkas som ett uttryck av finsk kampvilja och den framväxande nationalismen. Den rasande Kullervo symboliserar den bitterhet och misstro som väcktes i Finland i samband med de förryskningsåtgärder som då började göra sig gällande. Motivet fick senare en stark efterklang och återkom i verk av flera andra finländska konstnärer.
Verket säljs på Bukowskis kommande kvalitetsauktion Helsinki Spring Sale, som äger rum den 22–31 maj. För mer information och konditionsrapporter, vänligen kontakta Johan Wulff, vår chefsspecialist på finländsk konst.
Kontakta specialist