A Gustavian table by Georg Haupt (master 1770-1784), not signed.
Length 70,5, bredd 40, height 68 cm.
Fanerlagningar, igensatta hål efter syredskap, beslag runt skiva och fothylsor saknas.
Alkuperä - Provenienssi
Before 1926, de Geer, Leufsta bruk, Uppland.
Kirjallisuus
Lagerquist, Marshall : Georg Haupt - Ebeniste du Roi, Uddevalla 1979, Nordiska Museets handlingar 92, compare table page 198-199, nr 66.
Ljungström, Lars, Georg Haupt, Gustav III:s hovschatullmakare, Kungl. Husgerådskammaren, Stockholm 2006, compare table page 122-124, catalogue nr 36, and a table by Haupt dated 1775 page 48-49.
Muut tiedot
Det finns sedan tidigare sex kända damarbetsbord av Georg Haupt, som i likhet med auktionens bord, är dekorerade med en central blomsterbukett på skivan och som omges av ett geometriskt ramverk. Därtill är skivornas hörn förkroppade och sargerna pryds av rektangulära accentuerade mittfält. Det äldsta kända bordet i denna motivkrets är signerat och daterat 1775 och är i privat ägo. Ytterligare ett bord är i privat ägo och såldes på Bukowskis auktion 434, hösten 1985, katalognummer 25. Två andra bord finns på Gripsholm i Gröna salongen (under Gustav III:s tid kallad Drottningens lektyr- och arbetsrum) och nämns första gången 1781. Det femte bordet bär Gustav III:s syster Sofia Albertinas ägarmärkning. Det sjätte bordet upptäcktes 2011 och såldes på Bukowskis samma år på våruktionen 562, katalognummer 510. I och med försäljningen av auktionens bord kan kretsen närbesläktade bord, som beskrivits här ovan, utökas till sju kända exemplar.
Borden med blomsterbuketten som motiv har både likheter och olikheter som visar hur Haupt aldrig hemföll åt monotona upprepningar. Inget bord är det andra helt likt. Auktionens bord har en intressant inlagt gallermönster på skivan runt blomstermotivet, som även finns på ovansidan av uppsatsen på hans mästerstycke från 1770 (Lovisa Ulrikas skrivbord på Drottningholm), samt på det ovannämnda damarbetsbordet som är daterat 1775 (Ljungström, avbildat sid. 48-49). Gallermönstret har sitt ursprung i förkärleken under 1700-talet för kineserier och ska efterlikna ett kinesiskt genombrutet gallerverk. Dylika gallerverk återfinns på möbler från den Linnellska verkstaden i London där Georg Haupt var verksam i slutet av 1760-talet. Hemkommen till Sverige 1769 använde han sig av detta kinesiserande gallermönster på sitt mästerstycke och sedermera på de två damarbetsborden med blomstermotiv.
Sargen på auktionens bord med sina eleganta hörnkonturer och dess avancerade avfasningar på sargens undersida, samt dekoren av lagergirlander, återfinns även på Haupts mästerstycke. Dessa tidiga drag och det kinesiserande gallermönstret tyder på att auktionens bord kan tidsbestämmas till 1770-talets mitt.
