Skåp klätt i blått läder med geometrisk dekor av pärlspik i mässing och benställning av mahogny. Sålt för ett slutpris på 255 000 SEK.

Vem var Otto Schulz?

”Otto Schulz Möbler och inredningar 1910-1950” är en ny bok om möbelformgivaren och inredningsarkitekten Otto Schulz som grundade Firma Boet, Göteborgs mest exklusiva inredningsbutik från 1920-1950. För många är han fortfarande en doldis men under sitt långa yrkesliv gjorde han verkligen avtryck. Han ritade möbler och inredningar till Göteborgs medel- och överklass och kunde blanda stilar och uttryck som få. Med utbildning i Berlin kom han till Sverige och Göteborg i början av 1900-talet. Då fanns få utbildade inredningsarkitekter men ett stort antal inredningsuppdrag. Snart hade Schulz inrett ett stort antal fartyg, restauranger och andra offentliga rum. 1920 grundande han Firma Boet, som snart kom att få en central roll för Göteborgs och Sveriges inredningsideal.

Vad var det som gjorde dig intresserad och varför har du skrivit en bok om Otto Schulz?

Jag har skrivit några böcker om design, bland annat om Axel Einar Hjorth och om epokerna ”Swedish Grace” och ”Swedish Modern”. Boken om Schulz är en bok som behövde skrivas. Det är ganska ointressant att skriva om trötta eller överexponerade formgivare som Bruno Mathsson eller Stig Lindberg. Som designhistoriker vill jag bredda förståelsen om det förflutna genom böcker om 1900-talets särlingar. Erika Geiger Ohlin är medförfattare och Anders Nord har gjort bokens grafiska design, och tillsammans har vi gjort en rikt illustrerad bok med samtida och historiskt bildmaterial som visar Schulz utveckling under 4 decennier. Röhsska Museet har en enastående samling av akvareller efter Schulz, ett större antal av dessa akvareller, omsorgsfullt valda bland dessa drygt 1600 akvareller i museets samlingar, är återgivna i boken. Samtliga är sökbara på museets hemsida. Akvarellerna är enastående och utförda under 3 decennier, vilket ger en unik inblick i perioden.

Kan du berätta något om Boet, den tidskrift, inrednings- och möbeltillverkningsfirma som han blivit mest känd för?

Otto Schulz var möbelformgivare, inredningsarkitekt, entreprenör men också publicist och debattör. Hans viktigaste forum för debatt var tidskriften Boet – månadsskrift för hemkultur, hantverk och konstindustri, som Schulz publicerade åren 1928–1938. Det var en av Sveriges viktigaste inom inredning, konsthantverk, möbeldesign och inte minst för internationell omvärldsbevakning. De allra flesta designkritiker skrev i tidskriften under 1930-talet, tidskriften var fylld med artiklar om Schulz egen design, men de flesta artiklar handlar om kollegor som Carl Malmsten, Alvar Aalto, Axel Einar Hjorth, Le Corbusier m.fl. Schulz var strategisk, genom att publicera sina egna möbler bredvid kollegors arbeten, ville han rimligen bli en del av denna formgivarelit.

Varför är Otto Schulz tidiga 1900-tals design så populär i inredningssammanhang idag?

Hans unika formspråk bidrar nog, likaså kvalitén i utförandet. Anders Nord, bokens grafiska designer, säger ibland att all design man känner igen är mycket ute, och så är det nog. En modernist och vän av saklig, ängslig ordning kan få fördjupade bekymmersrynkor av Schulz formspråk, men för de som kommit längre än så kan ständigt överraskas av Schulz.

Akvarell som visar Otto Schulz sportstugemöbler från firma Boet. Källa: Röhsska museet, fotograf Carl Ander.

Är Otto Schulz nästa Axel Einar Hjorth, om du ser till prisbild och internationell uppmärksamhet?

Axel Einar Hjorth har gått från bortglömd till en av 1900-talets mest eftersökta formgivare, allt detta på 10 år och långt efter sin död. Det är en mycket ovanlig resa. Boken om Hjorth skrevs för snart 15 år och la grund för kunskap om Hjorths design. Det har varit, är och kommer nog framgent vara så att Hjorth sportstugemöbler fortsätter ha en exceptionell prisbild. Ett unikt formspråk, stor efterfrågan och få möbler medverkar till detta. De flesta av Hjorths furumöbler gått därför på export. Boken om Otto Schulz avslutas med ett avsnitt om sportstugemöbler från firma Boet. Idag är de lika okända som Hjorths motsvarigheter en gång var. Schulz inredde många sportstugor under 1930-talets slut, främst i västra Sverige, och framtiden får utvisa om dessa blir lika efterfrågade som Hjorths design.