Anna Petrus
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
För konditionsrapport kontakta specialist
reliefer/bordsben, 4 st, Näfveqvarns bruk, för bord formgivet till utställningen på The Metropolitan, New York 1927.
Gjutjärn, delvis svartmålat, reliefdekor av man och kvinna samt växtslinga. Två reliefer stämplade SWEDEN samt A. Petrus. Vardera relief 85 x 25 cm i vinkel, monterade på senare mörkbetsat underrede och skiva av carraramarmor, 230 x 115 cm, total höjd 88 cm.
Slitage.
Tilläggslista
Omfattas av följerätt (d).
Proveniens
Disponentvillan, Näfveqvarns Bruk, Nyköping, därefter i arv.
Utställningar
Relieferna hör sannolikt till ett av de tre bord som visades på "Swedish Contemporary Decorative Arts" på The Metropolitan Museum of Arts i New York 1927.
Ett av dessa tre bord visades på Stockholmsutställningen 1930.
Litteratur
Gregor Paulsson (red), Svenska Slöjdföreningens Tidskrift, Stockholm 1927, häfte 2, se sid 25-37.
Christian Björk, "Näfveqvarns Bruk - Konstnärer och arkitekter till industrin", Orosdi-Back 2013, borden avbildade från utställningen i New York 1927, sid 107, samt detaljer och skisser sid 104-105, se även modellen från Stockholmsutställningen 1930, sid 163.
Carl Bergstens arkiv, ArkDes, Stockholm, se Carl Bergstens skiss med de tre borden inför utställningen på the Metropolitan Museum of Arts i New York 1927.
Övrig information
Tre bord tillverkades för den svenska konsthantverksutställningen på The Metropolitan Museum i New York 1927. Efter framgångarna i Paris 1925 blev Sverige som ensam nation för första gången inbjuden att delta i en konstindustriutställning på Metropolitan Museum of Arts i New York. Utställningen öppnade 17 januari i närvaro av H.K.H. Prins Wilhelm och Sveriges sändebud i Washington, envoyén Wolman Boström. Utställningen blev en succé och i SSF:s Tidskrift (Form) 1927 skriver Gregor Paulsson att "Enligt uppgift har icke någon utställning haft en sådan publicitet i de dagliga New York-tidningarna. Besökarantalet var mycket stort. Högsta antalet besökare på en dag var före min hemresa 6000 personer, vilket är ett rekord hos Metropolitan Museum." Inbjudningar kom senare att flytta utställningen till andra städer i USA, bl a Detroit och Chicago. Efter Stockholmsutställningen 1930 där ett av borden ställdes ut har borden inte setts i något större sammanhang. Detta bord monterades isär och delarna skingrades.
Formgivare
Anna Petrus var skulptör, industridesigner och formgivare, verksam i början av förra sekelskiftet. Under de senaste åren har hon blivit återupptäckt och hennes skulpturer är idag eftertraktade, men under en stor del av 1900-talet var hennes arbete i det närmaste bortglömt. Hon föddes som Anna Petersson, dotter till en medicinprofessor och en grevinna, och tog sig efternamnet när hon utbildade sig på Konsthögskolan. Hon ärvde en mindre förmögenhet vid 11 års ålder då hennes mamma dog, vilket möjliggjorde att hon tidigt kunde utbilda sig i London och resa till Italien och Frankrike. Anna Petrus stora internationella genombrott kom med världsutställningen i Paris 1925, där hon visade upp föremål i tenn och gjutjärn, i Swedish Grace-stil. Tenn var vid den tiden ett material som ansågs omodernt, men dess popularitet ökade i takt med att formgivare som Anna Petrus kunde se dess fördelar. 1924, påbörjade hon ett samarbete med det då nyetablerade Firma Svenskt Tenn. Lejonet kom att bli ett återkommande motiv i Anna Petrus produktion, både som skulpturer och som stiliserade dekorer.
Läs mer