Kavallerister på café
Signerad GAN. Duk uppfäst på pappannå 35,5 x 28,5 cm.
I samma familj sen 1950-talet.
Gösta Adrian-Nilsson (1884-1965), den skånske pionjären för futurism och kubism i modern svensk konst, var besatt av uniformerade män, främst flottister och husarer/kavallerister. Han beundrade ”husarer och flottister inte bara för geometrin i deras uniformer”, som Nils Lindgren skrev med ett fint understatement i förordet till GAN-utställningen i Lunds konsthall 1977. De homoerotiska mötena med uniformerade män inspirerade i hög grad GANs skapande fantasi – det har han själv vittnat om i sina dagböcker.
Redan 1918 hade GAN i Stockholm utfört två storartade kavalleristmålningar som Blå husarer och Kavallerister. Hans båda rörelsefyllda målningar av vaktparaden i Stockholm från 1917-1918 hör, med sina rytmiskt marscherande blå livgardister, till samma kategori av målningar med uniformerade blå soldater.
Under fem år, 1920-1925 bodde GAN i Paris med avbrott för två längre vistelser i Lund och Halmstad somrarna 1922 och 1923. En lördagskväll i augusti 1923 tog han tåget till Malmö och besökte Kungsparkens restaurang, där han lyssnade på ”husarmusiken”. ”Jag berusade mig”, skriver GAN i sin dagbok, ”lamporna strålade, musiken dånade, unga män i engelska kläder gingo förbi” (dagboken 24.8.1923). Det erotiska mötet med en husar i parken efteråt kom att inspirera GAN till en hel rad av husarmålningar: ”Jag lever!”, skriver han entusiastiskt och fortsätter: ”Här förenas rött och grönt mot svart, grått, vitt – och citrongula snören och citrongula knappar lyser. Här är åter det som är. Det blodfullaste jag målat på långa tider – därför att blod föder blod, kraft expanserar kraft” (dagboken 29.8.1923).
Inspirerad av detta nattliga möte (och kanske fler möten) målade GAN ett antal husarmålningar. Det är målningar i den strama syntetiskt kubistiska stil, som GAN övergick till i Paris efter sin fragmenterade kalejdoskopiska stil under 1910-talet.
Gösta Adrian-Nilsson är främst känd som bildkonstnär, en pionjär inom Svensk modernism. Han studerade vid Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn och sedan för Johan Rohde vid Zahrtmanns skole i Köpenhamn. Som avantgardist sökte han ständigt nya intryck. I Berlin hos kretsen kring den radikala tidskriften Der Sturm, genom Kandinsky och Franz Marc. I Paris genom Fernand Legér och konstnärer i hans krets. GAN var en eklekticist i dess positiva bemärkelse. Han tog 1900-talets konststilar och skapade sitt eget uttryck. Symbolism, kubism, futurism, expressionism, konstruktivism och teosofi rymdes i hans mentala palett. Han hade en skarp blick för det manliga och hans måleri vitaliserades gärna av den modern teknologins energi, sprakande erotik och tyranners eko. Ingen svensk modern konstnär uppvisar en sådan säregen stil.
Läs mer