Waldemar Lorentzon

Den 8 februari 1924 anlände Waldemar Lorentzon och hans kusin Erik Olson till Paris. Den kosmopolitiska dynamiken i den franska huvudstaden gjorde starkt intryck på de båda unga konstnärerna. Den 1 mars flyttade de till skulptören Källströms två rum på Rue Notre-Dame-des-Champs 86, en välkänd adress i konstnärskretsar. Isaac Grünewald hade ateljé en trappa upp, alldeles intill kompositören Gösta Nystroem. Ett par dagar efter inflyttningen blev Lorentzon och Olson presenterade för Léger i hans ateljé som låg mitt över gården. Detta möte kom att få stor betydelse för de unga konstnärernas fortsatta utveckling under 1920-talet. Légers kubistiska måleri blev en viktig impuls samt inspirationskälla och de båda absorberade mästarens teorier när de började som elever i Légers skola ”Academie Moderne”. Léger förde vidare sina idéer till eleverna och inspirerade dem att uppfatta de plastiska formerna i den närmaste omgivningen: trafikskyltarnas skivor, fabriksskorstenarnas tubformer m.m. De lärde sig att bygga upp bildytorna med arkitektoniska storskaliga former samt avgränsade volymer i rena klara färger.

Mot slutet av 1920-talet utförde Waldemar Lorentzon ett flertal målningar med atletiska figurer i rörelse uppbyggda av rytmiska sicksack-linjer. Idrottsrörelserna växte fram och fick stor betydelse under 1900-talets början parallellt med urbaniseringen och modernismen. Även de Olympiska spelen i Paris 1924 gjorde att intresset för idrott var stort, vilket också avspeglade sig i konsten. I det aktuella verket ”Edelweiss” utfört 1928 omsätter Lorentzon Fernand Légers lärdomar i praktiken. Bergsklättrarnas kroppar har antagit plastiska, turbinliknande former som i det närmaste ser maskintillverkande ut. Färgfälten, där oblandade primärfärger i blått, gult och rött dominerar, är avgränsade med tydliga konturer och kontrasterar mot varandra. De branta bergen skapar dramatiska diagonaler i bilden och avtecknar sig skarpt med den blodröda bakgrunden. I stark kontrast till den monumentala kompositionen framträder de sköra, små Edelweiss-blommorna, knappt synliga vid en första anblick.

Waldemar Lorentzons sällsynta målningar från andra hälften av 1920-talet utgör en höjdpunkt i hans konstnärskap. Det aktuella verket gavs bort som bröllopsgåva 1929 och har varit i samma familjs ägo sedan dess. Målningen har aldrig tidigare varit ute till försäljning.