Kan inte nå servern
839
1477901

Ivan Constantinovich Aivazovsky

(1817-1900)
Utropspris
4 000 000 - 5 000 000 SEK
353 000 - 441 000 EUR
368 000 - 460 000 USD
Klubbat pris
4 050 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Chef konst, specialist modern och klassisk konst
+46 (0)707 78 35 71
Ivan Constantinovich Aivazovsky
(1817-1900)

Utsikt mot Jalta i gryningen

Signerad Aivazovsky med kyrillisk skrift och daterad 1861. A tergo finns märkning i gult med kyrillisk skrift "A.D.M. 26915" från Alexanderpalatset, Alexandrovski Dvorets Museum. Pannån numrerad i blyerts med statliga fonden Gosfonds nummer "912/760/1", ramen försedd med plakett nr "34" och konstnärens namn. Pannå 25,5 x 30,5 cm.

Införselmoms

Införselmoms (12%) tillkommer på klubbat pris. För ytterligare information vänligen kontakta kundservice, alternativt +46 8-614 08 00.

Proveniens

Förvärvad direkt av konstnären av kronpretendenten, den blivande Tsar Alexander III.
Alexanderpalatset, Tsarskoje Selo, inventarienr A.D.M. 26915.
Nationaliserad som del av de kejserliga samlingarna 1917.
Förvärvad i Ryssland omkring 1920/30 och utförd till Sverige.
Därefter i arv inom familjen.

Litteratur

The catalogue of the Grand Duke Alexsander Alexsandrovich (1872) is included in a publication from 2002, This publication consists of numerous archival documents, and the original catalogue from 1872 is also in the book, while the original is in the State Archive of Russian Federation (GARF).

Великий князь Александр Александрович: Сборник документов / Редкол.: Г. И. Вздорнов, А. Д. Зайцев, Н. С. Михалков, А. Л. Налепин (гл. ред.), Т. Е. Павлова, П. В. Палиевский, Т. В. Померанская, В. В. Шибаева. — М.: Рос. фонд культуры: Студия «ТРИТЭ»: Рос. Архив: Рос. гос. ист. архив, 2002. — 720 с. — (Рос. архив).

Övrig information

I denna utsökta målning skildrar Ivan Constantinovich Aivazovsky kuststaden Jalta på Krim i tidigt morgonljus. Vyn över bukten är inramad av de ståtliga cypresserna i förgrunden och vägen som slingrar sig fram längs berget. Ett sällskap med vagn dragen av två oxar tar sig fram mot betraktaren. De mörkare gröna nyanserna och de svala skuggorna i förgrunden står i kontrast till de skira pastellfärgerna i bergen bortom. De höga klipporna ovanför Jalta badar i ett rosa ljus. Den välkända formen av berget Aiu-Dagh avbildas i horisonten. Konstnären låter de mjuka rosa färgnyanserna återkomma i motivet, som i de båtar som ligger förtöjda i bukten och i hustaken på byggnaderna i hamnen. Aivazovsky återkom ständigt i sin karriär till det dramatiska landskapet på Krim. Det aktuella motivet förekommer i flera verk som återger ljusets spel under dygnets timmar. Ofta återkom konstnären till samma motiv för att få inspiration, och för att utveckla de subtila skillnaderna mellan olika ljuseffekter i samma landskap.

Den armenisk-ryske konstnären Ajvazovsky var redan under sin livstid en av de mest berömda målarna i Ryssland och han specialiserade sig tidigt på maritima motiv. Han föddes 1817 i en fattig armenisk familj i den lilla kuststaden Feodosia på Krim och hade turen att få påbörja sina konststudier vid konstakademien i S:t Petersburg 1833.

De första målningar som ställdes ut i slutet av 1830-talet väckte stort uppseende genom den tekniska briljansen, den noggranna återgivningen av naturen och entusiasmen som genomsyrade hans verk. Hans tolkning av havet, dess mäktiga, ostyrbara naturkrafter och dess ständiga föränderlighet imponerade. Lysande färger och kraftiga toner i Aivazovskys målningar vittnar om en hänförelse för romantikens ideal.

Under 1840-talet reste Aivazovsky mycket i Ryssland, Europa och Amerika. Under resorna målade han mycket flitigt och tack vare sin personlighet som präglades av en positiv livsinställning, handlingskraft och varm mänsklighet hade han lätt för att knyta kontakter. År 1848 återvände han till sin hemstad Feodosia på Krim där han bodde resten av sitt liv.

År 1865 blev Aivazovsky professor och senare även ledamot av Konstakademien i S:t Petersburg och för sina stora förtjänster inom måleriet blev han vid samma tid hedersmedlem av konstakademierna i Paris, Amsterdam, Rom och Stuttgart.

Aivazovsky arrangerade över 120 utställningar av sina tavlor både i Ryssland och i Europa, där intäkterna gick till välgörenhet såsom fattiga konstnärer, skådespelare, studerande och familjer i Armenien som levde i knapra förhållanden. År 1865 grundade han en konstskola vid sin ateljé i Feodosia, där begåvade unga konstnärer kunde studera under hans ledning. 15 år senare öppnade han även ett konstgalleri i sin ateljé, som blev en kulturell medelpunkt med konserter och teaterkvällar.

Aivazovsky förde ett strävsamt och aktivt liv och hans karriär som konstnär sträckte sig över nästan 65 år. En stor del av hans produktion utgörs av marina motiv, men han målade även stadsbilder från Moskva, S:t Petersburg och Odessa samt landskap från bland annat Ukraina och Kaukasus. Från och med 1870-talet började han påverkas av de nya strömningarna inom konsten och de romantiska dragen dämpas något i hans produktion. Han börjar återge verkligheten på ett mer realistiskt sätt och ytliga effekter samt lysande färgprakt ersätts av lugnare och mjukare toner.

Kejserlig proveniens
Kronpretendenten Alexander Alexandrovich, den blivande Alexander III, var en stor konstsamlare. Han gifte sig 1866 med Prinsessan Dagmar av Danmark, Maria Feodorovna. Kronprinsparet flyttade in i Anichkovska palatset där den växande konstsamlingen kom att hänga. Ansvarig för nyförvärv till den växande konstsamlingen var konstnären Bogoljuboff som var nära vän och rådgivare till Alexander Alexandrovich.
Alexander III reste ofta i Ryssland och Europas och köpte och beställde nya konstverk. Den kejserliga samlingen skulle komma att bestå av över 800 verk. På Bogoljuboffs initiativ tillkom 1872 en inventarieförteckning över kronpretendentens samlingar i Anichkov Palatset i St Petersburg. Från 1870-talet till 1920-talet befanns samlingen i Alexanderpalatset i Tsarskoe Selo. På den aktuella målningen har det sannolikt funnits en etikett från Anichkov Palatset,, men den tycks ha fallit bort under årens gång.

Efter revolutionen 1917 nationaliserades all kejserlig egendom. Alla föremål dokumenterades noggrant och märktes med inventarienummer. Kejsarparets privata rum i Alexanderpalatset i Tsarskoe Selo öppnades som ett museum för allmänheten. Omkring 1930 beordrades sovjetiska museer att identifiera verk som kunde säljas för att få in utländsk valuta till landet. Museet i Alexanderpalatset stängdes och den stora konstsamlingen, möbler och personliga ägodelar som tidigare tillhört Tsar Alexander III och Maria Feodorovna överfördes till den statliga fondkommissionen Gosfond för försäljning. På baksidan av den aktuella målningen finns märkning i gult från Alexandrovski Dvorets Museum. (Den sistnämnda inventarieförteckningen gick förlorad år 1941). Numren som skrivits med blyerts på ramen och på spännramen är den Statliga Fondkommissionen Gosfonds inventarienummer.

Svensk proveniens
Kring 1914 stod det svenska intresset för Sankt Petersburg på topp. Exportföretag som grundats under 1890-talets industriella genombrott lockades alltmer av den ryska marknaden. I Sankt Petersburg fanns bl.a. AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders, L M Ericsson och Nobel. Under denna tid och efter revolutionen fanns det möjlighet att förvärva möbler, konst och konsthantverk. Flera föremål med kejserlig proveniens såldes på auktion omkring 1920/30 i dåvarande Sovjetunionen. Den aktuella målningen är ett av dessa och skeppades sedan till Sverige har sedan dess förblivit i familjen.

Konstnär

Den armenisk-ryske konstnären Ajvazovsky var redan under sin livstid en av de mest berömda målarna i Ryssland och han specialiserade sig tidigt på maritima motiv. Han föddes 1817 i en fattig armenisk familj i den lilla kuststaden Feodosia på Krim och hade turen att få påbörja sina konststudier vid konstakademien i S:t Petersburg 1833.

De första målningar som ställdes ut i slutet av 1830-talet väckte stort uppseende genom den tekniska briljansen, den noggranna återgivningen av naturen och entusiasmen som genomsyrade hans verk. Hans tolkning av havet, dess mäktiga, ostyrbara naturkrafter och dess ständiga föränderlighet imponerade. Lysande färger och kraftiga toner i Aivazovskys målningar vittnar om en hänförelse för romantikens ideal.

Under 1840-talet reste Aivazovsky mycket i Ryssland, Europa och Amerika. Under resorna målade han mycket flitigt och tack vare sin personlighet som präglades av en positiv livsinställning, handlingskraft och varm mänsklighet hade han lätt för att knyta kontakter. År 1848 återvände han till sin hemstad Feodosia på Krim där han bodde resten av sitt liv.

År 1865 blev Aivazovsky professor och senare även ledamot av Konstakademien i S:t Petersburg och för sina stora förtjänster inom måleriet blev han vid samma tid hedersmedlem av konstakademierna i Paris, Amsterdam, Rom och Stuttgart.

Aivazovsky arrangerade över 120 utställningar av sina tavlor både i Ryssland och i Europa, där intäkterna gick till välgörenhet såsom fattiga konstnärer, skådespelare, studerande och familjer i Armenien som levde i knapra förhållanden. År 1865 grundade han en konstskola vid sin ateljé i Feodosia, där begåvade unga konstnärer kunde studera under hans ledning. 15 år senare öppnade han även ett konstgalleri i sin ateljé, som blev en kulturell medelpunkt med konserter och teaterkvällar.

Aivazovsky förde ett strävsamt och aktivt liv och hans karriär som konstnär sträckte sig över nästan 65 år. En stor del av hans produktion utgörs av marina motiv, men han målade även stadsbilder från Moskva, S:t Petersburg och Odessa samt landskap från bland annat Ukraina och Kaukasus. Från och med 1870-talet började han påverkas av de nya strömningarna inom konsten och de romantiska dragen dämpas något i hans produktion. Han börjar återge verkligheten på ett mer realistiskt sätt och ytliga effekter samt lysande färgprakt ersätts av lugnare och mjukare toner.

Läs mer