Kan inte nå servern
263A
1555375

Lena Cronqvist

(Sverige, Född 1938)
Utropspris
800 000 - 1 000 000 SEK
69 700 - 87 200 EUR
73 000 - 91 200 USD
Klubbat pris
Återrop
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Louise Wrede
Stockholm
Louise Wrede
Specialist samtida konst, Private Sales
+46 (0)739 40 08 19
Lena Cronqvist
(Sverige, Född 1938)

"Den röda tråden"

Signerad L. Cronqvist och daterad 1983. Olja och tempera på duk 152 x 100 cm.

Proveniens

Galerie Belle, Västerås.
Galleri Kavaletten, Uppsala.
Privtasamling, Sverige.

Utställningar

Galerie Belle, Västerås, "Målaren och hennes modell", utställning nr 242, 1983.
Liljevalchs konsthall, Stockholm.

Litteratur

Nina Weibull, "Spegling och Skapande - En studie i Lena Cronqvists 'Målaren och hennes modell'", akademisk doktorsavhandling, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet, 2006, avbildad i färg helsida pl. 5 och i s/v s. 75.

Övrig information

Från 1982 och några år framåt återkommer Lena Cronqvist ofta till motivet med modellen, konstnären och spegeln. Detta ämne kom att intressera henne djupt och totalt tillkom 23 målningar som kom att ställas ut på SAKs vandringsutställning 1987. Sviten inleds med ett självporträtt där hon med penslarna i hand sitter vid ett bord fyllt av färg. Serien avslutas med två verk av henne vid sin mors dödsbädd, båda med titlarna ”Augusti 1986”. Sune Nordgren har beskrivit tillkomsten av serien ”Målaren och hennes modell” som ett sorgearbete i tiden efter faderns död, präglad av saknad och vissheten om mammans obönhörliga åldrande:
”I olika skepnader, som om hon prövade olika roller, håller hon en handspegel tätt intill sig. Men det är inte alltid hon ser sitt eget ansikte återkastas. Ibland ser hon, som under spegelns yta, bilden av den åldrade mamman, som en påminnelse om allt förgängligt. Då för Lena spegeln ännu närmare sig, satsar allt på att möta denna hypnotiska blick och med den fria handen griper hon hårt om ett knippe penslar. Till verket! Enda utvägen är att måla, arbeta utan att reflektera, i timmar, för att nå de korta ögonblick då bilden tar över och bestämmer sig själv. Blir sann. Så att hon bland alla dessa avbilder kan söka sig själv, en hel och sammanhållen gestalt av alla tänkbara: barnet, kvinnan, mamman, konstnären. En hel fond som kallas Lena.”
Tonen varieras i den långa spegelsviten, vissa bilder är mörka, ansiktet i spegelbilden blir till en demon som skall betvingas. Skuggbilder ur det förflutna framträder på väggen bakom motivet. Modellens ansikte är utbytbart, ibland är det konstnärens eget, ibland en mask eller en okänd person. De återkommande penslarna som modellen greppar hårt symboliserar dock hoppet och skapandet som en väg till en annan spegling av existensen.
I det aktuella verket möter vi en ljusare och mer fridfull scen. Motivet badar i ljus vilket förstärks av den kittvita väggen i fonden. Konstnären porträtterar sig själv sittandes på en pall i ateljén med blottad överkropp. Händerna som håller spegel och penslar vilar lugnt i knät. Målarpaletten är upphängd på väggen bakom henne. Beslutsamt har hon vänt spegeln ifrån sig och lyft blicken mot framtiden. På golvet till höger ligger en bortglömd leksakshäst, ett minne från en svunnen tid. Har hon funnit sin hela och sammanhållna gestalt?

Lena Cronqvist har under ett helt konstnärsliv konsekvent och nyfiket utforskat vad det egentligen innebär att vara människa. Hon har skildrat människan i dess mest utsatta situationer, från det skyddslösa spädbarnet till den åldrade mannen på sin dödsbädd. Däremellan har hon skulpterat med färgen och målat barnens lek, de vuxnas tafatta försök till ömhet och deras längtan efter kärlek, och med sig själv som modell har hon ifrågasatt jaget och individens roll gentemot det kollektiva. Lena Cronqvist har en säregen förmåga att spränga och sammanfoga gränser mellan det inre rummet och den yttre verkligheten, den egna upplevelsen och den allmänna historieskrivningen, det högst personliga och det allmängiltiga.

Konstnär

Lena Cronqvist är född och uppvuxen i Karlstad. Konstintresset vaknade tidigt och hennes första studier ägde rum i England, vid Bristols Konstskola. Väl hemkommen därifrån upptog hon studier vid Konstfack men hon lämnar efter en tid denna institution för att gå vidare till Konstakademin då hon sökte större utrymme för att kunna utveckla sitt måleri. Just "Måleri" i ordets mer traditionella bemärkelse handlar det om när man synar Lena Cronqvists måleri. Förvisso är hon en konstnär i den stora moderna traditionen med Edvard Munch och Francis Bacon som inspirationskällor men hennes konsthistoriska referenser är många och kärleken till "hantverket" går inte att ta miste på. Lena Cronqvist är en mycket driven "kolorist" och excellerar inte sällan i de mest osannolika färgkombinationer - få har väl lyckats måla så varmt och så kallt på samma gång som Lena Cronqvist. Hennes motivvärld ter sig för många mycket utmanande och alltför privat. Hon använder ofta sig själv som modell - gärna i vardagliga situationer som laddas med skarp psykologisk karaktär. Hennes "madonna-bilder" från 1970-talet är ett bra exempel på detta. Hon vänder också våra blickar bort från det konventionella, inte minst är hennes sätt att porträttera och avbilda flickor spännande. Hos Lena Cronqvist är flickorna fula, elaka och allmänt obehagliga - en mycket stark kontrast till hur flickor vanligtvis framställs och framställts genom konsten. Under senare år har Lena Cronqvist arbetat med att utforska åldrandet med sig själv som modell - hon är en konstnär som ständigt söker nya, mycket mänskliga teman. Hon är även en mycket skicklig skulptör och flera av hennes bronsskulpturer har sålts för ansenliga summor på auktionsmarknaden. Lena Cronqvist har även en fin grafisk produktion, av vilken den s k "Strindbergsmappen" är den mest kända. Till hennes mest kända verk hör bl a "Trolovningen" - en parafras på Jan van Eycks ikonografiskt symboltyngda målning "Arnolfinis Trolovning". Det är konstnären och maken Göran Tunström som är huvudpersonerna och symboliken är minst lika tung men bär helt andra betydelser; hos van Eyck finns en hund = trogen, den är hos Lena Cronqvist ersatt med en katt = går sin egen väg!

Läs mer