22 betydelsefulla landskapsteckningar av Carl Kylberg
Carl Kylberg (Fridene, Västergötland 1878-1952 Stockholm) hör till en av nittonhundratalets främsta svenska tecknare. Utanför akademiska kretsar är han idag dock mest känd för sina oljemålningar. Hans teckningar har mer sällan visats offentligt och då de förekommer på marknaden är det vanligtvis i form av karikatyrer och illustrationer till barnböcker. Samtliga här utbjudna teckningar föreställer landskap. De har till helt nyligen funnits i familjen Kylbergs ägo.

Det stora flertalet av Kylbergs kända landskapsteckningar är hämtade ifrån skissböcker, varför de vanligtvis är tämligen små till formatet. Motiven består huvudsakligen av havs- och kustlandskap och fiskelägen hämtade dels från Skåne där Kylberg vistades somrarna 1917-19, dels Danmark där han efter sitt giftermål 1921 med gymnastikdirektören Ruth Liljeblad kom att tillbringa somrarna; fram till 1930 utanför Helsingör, 1931-37 i Hornbæk och därefter i Ellekilde på Själlands nordkust. Kylbergs konst präglas av formupplösning och färgen som emotionellt uttrycksmedel. Formupplösning - ett resultat av solljusets upplösande effekt på omgivningen - kommer i hans teckningskonst till sin fulla rätt.

Läs mer

Det stora flertalet av Kylbergs kända landskapsteckningar är hämtade ifrån skissböcker, varför de vanligtvis är tämligen små till formatet. Motiven består huvudsakligen av havs- och kustlandskap och fiskelägen hämtade dels från Skåne där Kylberg vistades somrarna 1917-19, dels Danmark där han efter sitt giftermål 1921 med gymnastikdirektören Ruth Liljeblad kom att tillbringa somrarna; fram till 1930 utanför Helsingör, 1931-37 i Hornbæk och därefter i Ellekilde på Själlands nordkust. Kylbergs konst präglas av formupplösning och färgen som emotionellt uttrycksmedel. Formupplösning - ett resultat av solljusets upplösande effekt på omgivningen - kommer i hans teckningskonst till sin fulla rätt.

Carl Kylberg är en av få moderna svenska 1900-tals konstnärer som väckt intresse internationellt. 1939 visades hans verk på Golden Gate-utställningen i San Francisco, 1945 i en svensk samlingsutställning i London och i UNESCO-utställningen 1946 i Paris. Som förste nordiske konstnär inbjöds han att ordna en separatutställning i Musée Nationale d'Art Moderne i Paris 1951, vilken året därpå överflyttades till Palais des Beaux Arts i Bryssel. Själv kunde Kylberg på grund av sjukdom inte närvara vid Parisutställningens öppnande, och innan den överflyttats till Brüssel, hade han avlidit. En minneskollektion visades på Biennalen i Venedig 1952. 1958 hölls en utställning av hans verk på Musée des Beaux-Arts i Liège och 1961 ingick flera av hans verk på Biennalen i Sao Paulo.

Carl Kylberg var omstridd i Sverige, och varken gemene man eller en hel del konstnärer kunde förstå hans konst, där det visionära och form upplösande alltmer tog överhand. Med framgångarna växte också motståndet, som kulminerade när Nationalmuseum på Kylbergs stora retrospektiva utställning i Konstakademien 1937 inköpte målningen ”Uppbrottet”, utförd 1935. Enligt museets dåvarande stadga skulle inköpen av modern svensk konst underställas Kungl. M:ts prövning. Denna bestämmelse hade sedan länge varit helt formell, men ecklesiastikminister Arthur Engberg inlade sitt veto mot förvärvet. Skådespelerskan Tora Teje inköpte och skänkte då målningen till museet, som hade rätt att själv bestämma om mottagandet av gåvor.

I den livliga pressdiskussion som följde påstod Engberg bl a, att målningen var ofullgången i sitt utförande och besynnerlig i sin helhetsverkan. Han stöddes i sin uppfattning av bl a Isaac Grünewald som framhöll, att det måste finnas balans mellan färg och form och att "om en konstnär medvetet slopar endera måste det nödvändigtvis bli en bankruttförklaring". Inköpsärendets behandling väckte oro för den framtida statliga kulturpolitiken, då Engbergs veto till tiden helt sammanföll med det nazistiska Tysklands förföljelse av "entartete Kunst". Medan striden varade, vistades Kylberg huvudsakligen i Danmark, där hans konst var allmänt uppskattad. Då Kylbergs motståndare bl a gjort gällande, att han inte kunde teckna, ordnade museichefen Leo Swane 1937 på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn en särskild utställning av Kylbergs teckningar och akvareller. Samma år hölls en stor utställning av hans verk på Konstakademien i Stockholm. Kylberg kallades 1948 till Hedersledamot av Konstakademien i Köpenhamn; en motsvarande hedersbevisning fick han aldrig i Sverige. 1950 förvärvade Moderna Museet ett flertal landskaps teckningar av Kylberg. 1974 erhöll de ett flertal landskapsteckningar av Kylberg i gåva av H. M. Konung Gustav VI Adolf enligt testamente och samma år ett flertal från Ann Mari Runnqvist, mor till den kände konsthandlaren Jan Runnqvist. Sveriges allmänna Konstförenings omfattande Minnesutställning av Carl Kylbergs verk på Liljevalchs konsthall 1954 innehöll 203 verk. Med undantag av några akvarellerade förlagor till barnboksillustrationer, bestod samtliga av oljemålningar. Det var först i samband med Svensk-Franska Konstgalleriets stora utställning ”Carl Kylberg-Människor, hav, landskap”, 1964 som hans teckningskonst till fullo uppmärksammades i Sverige. Av de runt 80-talet utställda verken var ett femtiotal akvareller och teckningar. Först 1982, då ett flertal teckningar av Kylberg överfördes från Tessin institutet i Paris, kom han att bli representerad i Nationalmuseums teckningssamling.