Litografi eller plantryck är en tryckmetod där teckning i oljekrita görs på porös kalksten, litoplåt eller litofilm och sedan överförs till papper. Metoden uppfanns av Alois Senefelder 1798 och färglitografin uppfanns 1837. Principen bygger på att fett och vatten stöter bort varandra. Motivet målas med fet färg, vanligen oljekrita, som sedan bestryks med gummi som fastnar på de ställen som ej är täckta med färg. Den överflödiga färgen tvättas bort med terpentin. Efter det fuktas stenen och de partier som ej är bestrukna med fet färg tar emot vatten. Därefter bestryks stenen med fet tryckfärg som fastnar på de partier som ej är fuktade av vatten. Slutligen pressas papper mot stenen i en litografipress och trycket har skapats.