"Syn i badrummet"
Signerad Lorentz och daterad -38. Duk 90 x 100 cm.
Åmells Konsthandel, Stockholm.
Privatsamling, Stockholm.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Halmstadgruppen 60 år. Halmstad-Berlin-Paris-Halmstad", 7 april - 4 juni 1989, kat nr 88 (avbildad i utställningskatalog sid 136).
Viveca Bosson, Folke Holmér, Erik Lindegren och Egon Östlund, "Halmstadgruppen", 1970, avbildad halvsida, bild nr 16.
Viveka Bosson, "Halmstadgruppen - Ett kraftfält i svensk 1900-talskonst", 2009, omnämnd samt avbildad halvsida i färg, sid 160.
Havet svämmar ut i badkaret och vattnet forsar ner i ett hål i golvet. Nog är det surrealistiskt alltid. Waldemar Lorentzon och hans kusiner Erik och Axel Olson gjorde en förunderlig resa för några pojkar födda i Halmstad kring förra sekelskiftet. Från den lilla provinsiella staden i norr tog de sig, med begåvning, nyfikenhet och säkert en stor portion äventyrslusta, till Paris och fick där gå i lära hos den tidens främsta modernistiska guru: Fernand Léger. Gösta Adrian-Nilsson, en av sin tids modigaste och mest originella svenska konstnär vägledde dem. Det måste ha varit omskakande och omvälvande. Men de unga männen ville något mer. En fri och lekfull behandling av färg och form räckte inte för att stilla längtan efter ett måleri som beskrev deras visserligen allt mer vidöppnade, men samtidigt brutalt sönderfallande värld.
Det metafysiska måleriet med Giorgio de Chricos ödesmättade och symboltunga tematik öppnade upp för dem, särskilt för sökarna Erik Olson och Waldemar Lorentzon. Ett symbolladdat språk för tidens tunga och oroväckande underströmmar.
Det var inte bara bildytan i måleriet som vändes på ända med kubismens och modernismens genombrott. Ingenting tycktes längre vara alldeles säkert eller konstant i trettiotalets Europa. 1938 är ett av de mörkaste åren världen sett dittills. Det kokar i Tyskland, Sovjetunionen är en isolerad jättekoloss styrd med Stalins järnhand och i Spanien rasar ett ohyggligt inbördeskrig. Syn i badrummet ger just känslan av total instabilitet: Tegelväggar rämnar och gränsen mellan ute och inne, det lilla badkaret och havet utanför är satt ur spel. Men Lorentzon hade i grund och botten ett ljust sinnelag. Det finns samtidigt något trösterikt i att vi delar samma vatten och de blå vågorna är lugna, nästan avstannade.
Samma år som Syn i badrum målades gick Waldemar Lorentson med i Oxfordgruppen, en politiskt pacifistiskt inriktad kristen rörelse, en motvikt mot ett allt mer militariserat samhälle. Temat för hans konst blir mer uttalat religiös och framgent ägnar han sig alltmer åt kyrkomåleri. Syn i badrum är trots sin fantasifulla surrealism, en gnistrande klarsynt bild av sakernas tillstånd.
Waldemar Lorentzon, svensk målare och grafiker. Medlem i Halmstadgruppen. Studerade för Léger i Paris 1924 och målade i en modifierad kubism, senare i en klassicism avbildade idrottsmän, och sjömän. Hans surrealism rör sig mellan marina symboler och kosmiska visioner och uttrycker mer en svärmisk religiositet än talar det undermedvetna själslivets språk. Strandsyner, skuggor, vilsekomna, sökande människor, överjordiska figurer befolkar hans bilder, som fick en starkt religiös prägel sedan han gripits av Oxfordrörelsens budskap 1938.
Läs mer