AUTOMATUR. Sydtyskland, 1500-talets slut.

AUTOMATUREN SOM SYMBOL FÖR DEN VÄSTERLÄNDSKA VÄRLDSBILDEN OCH DEN MEKANISERADE SKAPELSEN

Auktionens automatur tillhör sällsyntheterna på marknaden. Uppskattningsvis finns det bara ett hundratal betydande automatur bevarade i form av olika djur såsom elefanter, lejon, hästar, hundar och fåglar. De flesta av dem finns på museum idag. Då de framställdes under 1500- och 1600-talen, i framförallt Augsburg och Nürnberg var de hett eftertraktade statusföremål bland kungar, furstar och en förmögen borgerlig elit. Automatur var även eftertraktade i den lärdes bibliotek eller ”kunstkammer”, där kabinettskåp fyllda med exotiska samlingar av mineraler, koraller och matematiska instrument tävlade med uppmärksamheten från konstfärdiga automatur och självspelande musikinstrument. De mekaniska uren som började växa fram under medeltiden fick en speciell utformning i södra Tyskland i form av avancerade rörliga figurer, som härmade Guds skapelse och fick sin samtid att häpna. Uret med dess visare, slag och rörelser blev en symbol för Guds ordning av universum, jorden och människan. Kungar och furstar avbildad sig gärna med ett ur vid sin sida som symbol för en oföränderlig, lagbunden hierarkisk samhällsordning. Samtidigt var det början på en vetenskapsutveckling där automaturen kan ses som fröet till dagens robotar. Även på det filosofiska vetenskapliga planet kom automaturen med tiden att väcka tankarna om djuren och människorna som maskiner. Descartes teorier på 1600-talet om djurens mekaniska fysionomi ledde fram till LaMettries manifest ”L’homme machine” (Maskinen människan, 1747) där han likställde människan med djuren som lagbundna maskiner.

FRÅN SMED TILL URMAKARE

Uret var fram till uppfinningen av pendeln på 1650-talet en dålig tidmätare. Till en början förknippades de mer med modeller för astronomiska observationer än vardaglig tidmätning.
Framtill 1500-talets mitt var urtillverkningen begränsad och ingick bland hantverksskråna för smeder, vapen- och låstillverkare. Under 1500-talets andra hälft kom dock urmakarna att skapa en egen yrkesidentitet. Auktionens ur, med sitt fina metallarbete, visar sitt ursprung hos smedernas långt drivna kunskaper om metallens bearbetning, dekorering och förgyllning. Sockeln som elefanten står på bär vacker beslagsornamentik, som är ett typsikt stildrag för renässansen. På sockelns ovansida avbildas gräs, fåglar, ormar och sniglar, motiv som troligen har hämtats från den samtida konsten eller Bernard Palissys keramiska dekor.

STRIDSELEFANTER

En gång i tiden när urverket till auktionens automatur var i funktion rörde sig flera delar, förmodligen både ögon, snabel, öron och svans. Mahout (kusken) i form av en morian slog treudden med högerarmen och rörde sitt huvud i sidled i takt med slagverket. Elefanten bär ett skyddstorn på ryggen s.k. howdah med små torn i varje hörn. Däremellan vandrar beväpnade osmanska krigare. Stridselefanter hade använts sedan antiken och var fortfarande under Romartiden utnyttjade i slag. I och med krutet och effektivare vapen under medeltiden blev elefanterna för sårbara. Däremot användes stridselefanter i Indien och Sydostasien både långt tidigare och senare än i Europa pga deras smidighet i svår skogsterräng.

AUTOMATUR TILL OTTOMANSKA RIKET OCH KINA

Tyska ur, framförallt från Augsburg, ingick i den skatt som betalades mellan åren 1548-1606 av det Heliga Romerska riket till det Ottomanska riket för att slippa turkisk invasion. Skatten, som kallades den Türkenverehrung (Den turkiska gåvan) bestod av guld, pengar, textiler, och lyxföremål såsom ur och automatur. Trots muslimskt förbud mot ur som föreställde djur och människor önskade sig Pashan i Turkiet att dylika automatur skulle ingå i Rudolf II:s gåva 1581. Sultaner och pashor var särskilt förtjusta i europeiska ur och vid sändningar av den Turkiska gåvan medföljde en tysk urmakare för att ta hand om klockorna.

I slutet av 1500-talet började missionärerna ta hjälp av den västerländska vetenskapen för att sprida kristendomen - propagatio fidei per scientias. Jesuiter rapporterade från sina resor till Kina från sent 1500-tal och tidigt 1600-tal hur deras gåvor i form av vetenskapliga instrument och ur fungerade som dörröppnare till det kinesiska hovet. I en gåva överlämnad av jesuiten Matteo Ricci till den kinesiska kejsaren ingick två ur med slagverk, fyra oljemålningar, speglar och prismor, en atlas, ett klavikord, europeiska textiler och mynt. Jesuiterna samlade in gåvor från olika furstehus i Europa inför sina missionsresor till Kina. Jesuiten Trigault rapporterade från sin insamlingsresa 1616-17 hur de hade fått av hertigen av Florens ett automatur i form av en nära 60 cm hög drake, en symbol för den kinesiske kejsaren. Draken rörde sina käkar, vingar och ögon när klockan slog. Vid samma insamlingskampanj gav hertig Maximilian av Bayern ett automatur i form av en kentaur som kunde rulla framåt och skjuta pilar med sin pilbåge.

AUTOMATUR I SVENSKA SAMLINGAR

Kända automatur i svenska samlingar finns närmast i Konseljsalen på Kungliga slottet i Stockholm och på Skokloster slott. Det kungliga automaturet mäter 46 cm i höjd och utgörs av ett lejon som leds av en morian. Verket får lejonets käkar och ögon att röra sig samt morianens huvud och arm. Skoklosters automatur har fått skepnad av två lejon.