Ei yhteyttä palvelimeen
445
267546

The Audience chair of the Swedish Dowager Queen Hedvig Eleonora (1636–1715) from the Palace Drottningholm 1709.

Lähtöhinta
300 000 - 350 000 SEK
26 500 - 30 900 EUR
27 600 - 32 200 USD
Vasarahinta
465 000 SEK
Kohteeseen liittyy alustava vientikielto. Ota yhteyttä arvioitsijaan lisätietoja saadaksesi tai lue lisää täältä
Tietoa ostamisesta
The Audience chair of the Swedish Dowager Queen Hedvig Eleonora (1636–1715) from the Palace Drottningholm 1709.

Marked on the upholstery underneath D. H: (Drottningholm) and HE under Royal crown (Hedvig Eleonora) An 1709 and no 3. Height 117 cm, width 76 cm.

Wear.

Alkuperä - Provenienssi

The Dowager Queen Hedvig Eleonora (1636–1715), Palace Drottningholm.

Kirjallisuus

Slottsarkivet, Drottningholms inventarium, 1709 onumrerad och 1719 s. 4–5 (DI:3).
Göran Alm och Rebecka Millhagen (red), Drottningholms slott. Band 1, Från Hedvig Eleonora till Lovisa Ulrika, Stockholm 2004, sid. 228-229.
Kungl. Husgerådskammaren, Möbelhistoria på Gripsholm, Stockholm 1986, sid. 210–211, 238–239.
Torsten Sylvén och Elsebeth Welander- Berggren, Speglar: spegelmakare & fabrikörer i Sverige, Stockholm 2000, sid. 192–193.

Muut tiedot

Märkningen under audiensstolen leder till Drottningsholmsinventariet från år 1709 då den var placerad i ”Hennes Kongl. Mayt:s Audience Cammar”, det s.k. Lilla audiensrummet (idag Biljarden). Audienskammaren låg mellan Hedvig Eleonoras matsal (idag Stensalen) och riksänkedrottningens privata gemak. Audiensstolen beskrivs i inventariet med följande ord: 1 st förgylt armlänstol med Bildthuggarearbete , grönt sammet öfverdragna och zierat med genombrutne gullgaloner under denne stol ligger 41/2 aln och ½ quarter grönt kläde”. Som beskrivningen anger var den skulpterade och förgyllda audiensstolen klädd med grön sammet och guldgaloner. 1708 hade även två rygglänstolar och fyra kullstolar (taburetter), även de klädda med grön sammet, placerats i rummet. Audienskammarens väggar var täckta med grönt kläde varpå fyra skogstapeter hängde. Två målningar av Ehrenstrahl är även upptagna i inventariet. Taket dekorerades med måleri av Sylvius efter italienska förlagor som Tessin d.y. införskaffat i Rom 1687-88. Motivet i taket med Flora kan ses som en allegorisk bild över drottningens förmåga att få riket att blomstra.
Stolens bildhuggararbete är sannolikt gjort av hovbildhuggaren Burchard Precht eller hans verkstad. Precht utförde en rad arbeten åt Hedvig Eleonora. Redan 1674 knöts han till inredningsarbeten på Drottningholms slott och kom fram till sin död 1738 att förse kungahuset, kyrkor och privatpersoner med praktfulla möbler såsom sittmöbler, bord och speglar i karolinsk guldbarock. Bland de större arbetena kan nämnas kungastolarna i Storkyrkan, samt predikstolen och altaret i Uppsala domkyrka. Den som kom att spela en avgörande betydelse för hur den karolinska barocken gestaltades var slottsarkitekten Nicodemus Tessin d. y. Under hans kunniga ledning fick den svenska stormakten byggnader och inredningar av internationellt hög klass, där Stockholms slott står som den främsta representanten för den italienska och franska barocken i Sverige. Tessin d. y. och Burchard Precht samarbete ledde även till en gemensam utlandsresa till Solkungens Frankrike på 1680-talet där de på plats kunde inhämta de senaste nyheterna inom byggnads- och inredningskonsten.
Auktionens audiensstol är av fransk modell med rikt bildhuggeri i s.k. karolinsk guldbarock. Endast ett fåtal stolar av denna typ finns bevarade. De främsta som är kända i de kungliga samlingarna är armlänstolarna i Konseljsalen på Stockholms slott och i Rikssalen på Gripsholms slott. De förstnämnda inköptes till slottet under 1800-talet från Mälsåker. De fyra stolar som finns på Gripsholm kom dit på Gustav III:s order från Ulriksdals slott, som tidigare hade tillhört Hedvig Eleonora. En av dessa stolar bär på klädseln Hedvig Eleonoras spegelmonogram. Denna stol blev Gustav III:s stol i konseljrummet. Sedan 1800-talets slut står den i Rikssalen på Gripsholm.
Hedvig Eleonora (1636-1715), dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp, ingick 1654 äktenskap med Sveriges kung Karl X Gustav. Genom sitt långa liv och som mor och mormor till två enväldiga kungar fick hon följa den svenska stormaktstidens uppgång och begynnande nedgång. Efter endast sex års äktenskap blev hon änka och kom att som änkedrottning ingå i förmyndarregeringarna både för sin son Karl XI 1660-72 och sonson Karl XII 1697. Hedvig Eleonoras intresse för konst och byggnadsverksamhet var stort. Genom sitt betydande livgeding hade hon också vida ekonomiska medel att glorifiera den egna dynastin på den svenska tronen genom imponerande slottsbyggen, konstbeställningar, inredningar, fester och teaterföreställningar.