Ei yhteyttä palvelimeen
8
357544

Bruno Liljefors

(Ruotsi, 1860-1939)
Lähtöhinta
10 000 - 12 000 SEK
883 - 1 060 EUR
921 - 1 110 USD
Vasarahinta
Ei myyty
Tietoa ostamisesta
Bruno Liljefors
(Ruotsi, 1860-1939)

BRUNO LILJEFORS, Charcoal on paper, ca 1890-93, authenticated with rubber stamp from the artist's deceased estate.

Portrait of Johan Petter Andersson, "Värdshusarn". 60 x 45 cm.

Lagade revor och hål. Ej examinerad ur ram.

Alkuperä - Provenienssi

The artist's deceased estate.
Private Collection.

Muut tiedot

Denna opublicerade studie är det enda kända porträttet av den s.k. "Värdshusarn" av Liljefors. Teckningen avbildar honom i jaktställning. Hans hållning visar att han håller en bössa i handen. Liljefors har på ett mästerligt vis lyckats fånga en skytts visuella och hörsamma koncentration under en jakt under uppmärksamhet efter annalkande byten.

"Värdshusarn", vars namn var Johan Petter Andersson, var en lokal jägare som Liljefors lärde känna under tiden i Kvarnbo i Uppland, Liljefors barndoms hem, där han vistades fram till 1894. Andersson var Liljefors följeslagare under strövtågen i naturen. Han introducerade bland annat Liljefors för tjäderspelet, vilket för den oinitierade är förbluffande svagt och vilket Liljefors liknade vid vattendroppars fall i stilla vatten (Bruno Liljefors, "Det vildas rike", 1934).

Andersson stod modell för Liljefors målning "Tjuvskytt" från 1893 (Nationalmuseum), en av konstnärens centrala bilder, till vilken Liljefors använde sig av fotografier av honom (Allan Ellenius, "Liljefors. Naturen som livsrum", utst. kat, Prins Eugens Waldemarsudde, 20 sept 1996 - 6 jan 1997).

I "Det vildas rike" ägnar Liljefors ett kapitel åt ”Värdshusarn”: " 'Värdshusarn' äldre torpare som jag sett sen barndom då han brukade komma in i boden och köpa krut och sälja skogsfågel, och som jag hört om att han jämt låg ute i skogen och jagade och sysslade med giller och fällor och, som det ofta är med sådana män, inte gärna ville ha sällskap utan mest höll sig för sig själv, kom jag så småningom tillsammans med och vi blevo slutligen nog så kontanta”.