Ei yhteyttä palvelimeen
287
459758

Christer Strömholm

(Ruotsi, 1918-2002)
Lähtöhinta
40 000 - 60 000 SEK
3 530 - 5 300 EUR
3 680 - 5 530 USD
Vasarahinta
40 000 SEK
Kuuluu jälleenmyyntikorvauksen piiriin

Lain mukaan ostaja maksaa tästä taideteoksesta taiteilijapalkkion. Enimmäismaksu on 5 %. Mitä korkeampi myyntihinta, sitä pienempi prosenttiosuus. Lisätietoja tästä laista:

Taiteen jälleenmyyntikorvaus Suomen : Kuvasto
Taiteen jälleenmyyntikorvaus Ruotsissa: BUS

Tietoa ostamisesta
Kuvan käyttöoikeudet

Tämän tietokannan taideteokset ovat tekijänoikeudella suojattuja, eikä niitä saa kopioida ilman oikeudenhaltijoiden lupaa. Teokset kopioidaan tässä tietokannassa Bildupphovsrättin lisenssillä.

Lisätietoja ja kuntoraportit
Karin Aringer
Tukholma
Karin Aringer
Asiantuntija – nykytaide ja valokuva
+46 (0)702 63 70 57
Christer Strömholm
(Ruotsi, 1918-2002)

"Gina, Place Blanche, Paris 1963"

Signed CHR and with fingerprint on verso. Printed by Örjan Kristenson in 1998. Gelatin silver print, image 44 x 34.4 cm. Sheet 48 x 38,3 cm.

Alkuperä - Provenienssi

Acquired directly from the photographer.

Kirjallisuus

Rune Jonsson & Nils Dahlberg (ed), "Poste Restante", 1967, illustrated.
Joakim & Jakob Strömholm, "Christer Strömholm 1918-2002, On verra bien", 2002, illustrated full page p. 80.
Joakim Strömholm (ed), "Les amies de Place Blanche", 2011, illustrated full page p. 11.
Joakim Strömholm (ed), "Post Scriptum Christer Strömholm", 2012, illustrated full page p. 61.

Muut tiedot

STRÖMHOLMS FANTASTISKA BILDER

På följande uppslag syns bland annat två av Christer Strömholms mest kända bilder, ”Bleka Damen, Barcelona, 1955” och ”Paris, 1962”. Två bevis för hans osvikliga känsla för intressanta och personliga motiv. Strömholm själv var en äventyrare och en på många sätt kontroversiell person som bröt upp från sin borgerliga bakgrund och deltog som frivillig i spanska inbördeskriget, finska vinterkriget och i den norska motståndsrörelsen. Efter andra världskriget flyttade han till Paris och skrev in sig vid konstakademin. Fotografi blev snart Strömholms främsta uttrycksform och hans motiv från Paris bakgator med bilder på prostituerade, transsexuella och utstötta upplevdes av många som provocerande och skrämmande samtidigt som de blev högt uppskattade och stilbildande.

Strömholm representerar klassiskt svartvitt fotografi och tillhör en generation av fotografer som gick ut i samhället och gjorde kameran till ett personligt konstnärligt uttrycksmedel. På 1960-talet grundade han Fotoskolan i Stockholm där över 1200 elever utexaminerades mellan 1962-1974. Strömholm undervisade där många av dagens mest kända fotografer, bland andra Dawid, Anders Petersen och Gunnar Smoliansky. Målsättningen var att utbilda personligt skapande fotografer. Strömholm hade en omvittnad god förmåga att plocka fram sina elevers självförtroende och lade stor vikt vid att lära eleverna att förhålla sig till sina bilder. Det var diskussionerna om bilden och själva känslan i dem som var viktigast på skolan, den tekniska aspekten sågs nästan som ett nödvändigt ont. Christer Strömholm utnämndes till professor i fotografi 1993 och fick Hasselbladspriset 1997.

Det viktigaste arbetstemat för Strömholm blev sökandet efter och utforskandet av människors sanna identitet. Hans dokumentära bilder från projektet i 1950-talets Paris, “Vännerna på Place Blanche”, är idag legendariska. Lika känd som sviten om vännerna på Moulin Rouges och nattklubbarnas Place Blanche är bilden av den välsminkade bleka damen. Att fotografera var för Christer Strömholm en helig uppgift. Han arbetade inte med kommersiella uppdrag utan tog diverse ströjobb, som till exempel pressfotograf, bartender och reseledare för att få ihop pengar till film och framkallning. Det var på en resa till Barcelona som den berömda bilden av bleka damen togs på en eftermiddagsbordell, i en paus mellan de guidade turerna. Bleka damen har bland annat visats på MoMa i New York fram till februari 2012 tillsammans med andra världsnamn inom fotohistorien. Bilden är även omslag på senaste utgåvan av “La Petite Encyclopédie de la Photographie” som behandlar fotohistoriens 220 främsta fotografer.

Christer Strömholms bilder av efterkrigstidens Europa visar den fattigdom och de mänskliga spillror som kriget lämnade efter sig. 1949 befinner han sig i Jurabergen på gränsen mellan Schweiz och Frankrike. Där tar han några fantastiska bilder av barn på landsbygden, bland annat pojken som stolt visar upp sin snigelodling och de två bondflickorna som poserar i ladan med solens strålar som en gloria kring flätorna. Bland de många andra ömsinta porträtt av små barn som han mött på sina resor finns bilden av de två små pojkarna som med nyfiken men samtidigt allvarlig uppsyn möter fotografens blick mitt i leken på en gata i Paris. Bilden är typisk för Strömholms många barnporträtt, bilder med ett psykologiskt djup som alla präglas av en ensamhet och isolering som kanske går att finna i Strömholms egen barndom.