På 1950-talet började Eric Grate arbeta med ett av sina mäktigaste projekt, ”Rituell dans”. I skulpturgruppen kom han att fullt utveckla sina tankar om hur enskilda skulpturer kan röra sig mot varandra och bli till en gemensam rörelse. Dansen och den rytmiska musiken hade alltid varit ett betydande inslag i Eric Grates konstnärliga värld, men med denna skulpturgrupp nådde han en ny magisk nivå.
I det första utkastet i akvarell är det sju dansande jungfrur, men i bronsgruppen 1956 har antalet reducerats till sex gestalter och en har blivit man iförd en djurmask. 1959-60 tillkommer så den slutliga versionen i granit där gestalterna har blivit kraftigt stiliserade. Att de är så starkt stiliserade var en nödvändighet eftersom Grate avsåg att de skulle utföras i övernaturlig storlek(4 meter) till en ”skulpturpark” där besökarna skulle kunna delta i en formation som ständigt förvandlas, en metamorfos med komponenter av levande människor och skulpturala element. Hans vision var att de dansande fetischerna skulle hänge sig totalt till rytmen och hamna i en festlig backanal. ”Rituell dans II” inköptes 1964 till The Art Institute of Chicago. På 1960-talet ställdes gruppen ut på ett flertal utställningar, bl a Musée National d’Art Moderne i Paris 1963.