Georg Haupts skrivbord

Vi kallar den för den höggustavianska eran. Stilen kännetecknas av en förkärlek för intarsiadekorerade möbler och var rådande under 1770- och fram till 1780-talets mitt, då modet skiftade till förmån för en mer antikinspirerad design, med mer återhållna dekorationer på mahognyn. Det senare övergångsskedet kom att kallas den sengustavianska stilen. Georg Haupt (1741—1784), som var den ohotade mästaren på inläggningar, inledde den gustavianska perioden 1770 med sitt mästerstycke i form av ett skrivbord till drottning Lovisa Ulrika.

Höggustavianska skrivbord tillhör sällsyntheterna bland svenska möbler medan byråar, sekretärer och mindre damarbetsbord från tiden är betydligt vanligare. De allra flesta höggustavianska skrivborden vi känner till, i synnerhet de som tillverkats av mästaren Georg Haupt, finns idag i kungliga och statliga samlingar. Att detta skrivbord, troligtvis tillverkat vid senare hälften av 1770-talet, nu blivit aktuellt till försäljning är därför att betrakta som något av en sensation.

Förutom Haupt gjorde Fredrich Iwersson och Anders Lindberg gustavianska skrivbord med inläggningar som mästerstycken. De tre mästarnas skrivbord har även en uppsats på skivan med utrymme för små lådor och fack. Gustavianska skrivbord med uppsats är betydligt vanligare än skrivbord med helt slät yta (på franska ”bureau plat”). Auktionens skrivbord är av denna ovanligare modell. Endast ett fåtal skrivbord med slät skiva är kända. Det främsta av dem gjordes av Georg Haupt till Gustav III, varav ett står på Stockholms slott och det andra är placerat på Hagapaviljongen.

Vem hade beställt denna sensationella möbel? Dess historia är inte klarlagd, men utan tvivel har beställaren unnat sig ett påkostat bord med rika inläggningar och förgyllda mässingsbeslag. Formgivningen är mycket elegant, med skivans lätt förkroppade (framskjutna) front och nedåt avsmalnande ben. I likhet med skrivbordet på Stockholms slott, är skivans främre hörn rikt profilerade. Skivans kantkälningar är av gjuten förgylld mässing och under skivans hörn sitter ovanliga tredubbla droppbeslag. Modellen med droppbeslag som staplats på varandra tycks bara ha utförts av Haupt och återfinns på två andra möbler av honom från 1776 och 1777. Lådan i sargen flankeras av dörrar som gömmer vardera fyra små lådor med ringhandtag av förgylld mässing. Förutom Haupts karakteristiska inlagda lagerfestoner och geometriska listverk är dörrarna dekorerade med dubbelt korslagda palmkvistar, vilket en antik symbol för seger. Palmkvistarnas design har sitt ursprung i Jean Eric Rehns tecknade förlaga till det berömda mineralskåpet till prinsen av Condé som Haupt tillverkade på uppdrag av Gustav III 1773. Gustav III:s skrivbord på Stockholm slott bär hans krönta monogram med omsvepande palmkvistar i bandrosett.

Förutom den höga kvaliteten är något av det allra mest fascinerande de mångtydiga signalerna bordet förmedlar. Å ena sidan, de rika dekorationerna, de förgyllda beslagen och maktsymbolerna, som betonar möbeln som statussymbol för beskådaren. Å andra sidan skrivbordets funktion, som istället berättar om en arbetande person, någon som faktiskt tänker använda bordet, kanske för att skriva texter vars makt kunde
förändra världen.