Axel Nilssons "Stilleben med blå variationer" från omkring 1938 är konstnärens största stafflimålning och intar därmed en särställning inom hans produktion. Axel arbetade med stilleben-genren flitigt redan under hans år vid Smedsudden under det tidiga 1920-talet och han fortsatte att arbeta med dem under hela sitt liv. Särskilt under 1930-talet kom han att bemästra genren då kompositionerna tillägnades en skarp naturalism och perspektiven vidgades. Axel Elvin skrev i sin bok "Axel Nilsson" 1970: "Under 1930-talet blommar Axel Nilssons stillebenkonst upp för fullt. I dubbel bemärkelse kan man säga. Ty i dessa verk är blommor nästan undantagslöst ett tema, om också andra föremål kan få vara med".
"Stilleben med blå variationer" är med största sannolikhet målad i Nilssons bostad sju trappor upp i Stadsgården 10, en lägenhet i den nybyggda byggnaden som hade blivit färdigt samma år som den intill liggande Slussen. Han flyttade in i våningen 1936. Ragnar von Holten beskriver auktionens målning i "Konsten på Marabou". "Genom att fördela uppställningen av föremål på två bord och avdela fondväggen med ett mörkt draperi uppnår Nilsson en växelverkan mellan mörkt och ljust, förgrund och bakgrund. De olika blå tonerna tränger fram: från fondväggens ljusblå mot förgrundsdukens mellanblå - och däremellan sträcker sig den blåvitrutiga duken som en gränslinje. Blått är egentligen en kall färg, och därför har konstnären som kontrast låtit krukor, servietter, flaskor och vaser tävla varandra i fråga om koloristiskt värme - från solgult till tegelrött och chokladbrunt. På så sätt för han in dramatik och rörelse i en för övrigt helt statisk komposition".