"På dåtidens Gröna Lund i Paris, Luna Parc, var i slutet av 1920-talet det stora dragplåstret en österrikiska född utan armar och ben som under namnet Miss Violetta (fig 1.) förevisades på en bricka ovanpå en piedestal och iförd ett påsliknande ljusgrönt fodral. På sitt sätt var hon så vacker och attraktiv att hon gång efter annan enleverades av unga herrar, mer eller mindre godvillig, tycks det, och säkert i maskopi med hennes kvinnliga medarbetare. Till åskådarna sällade sig en rad surrealistiska författare och konstnärer - bland dem Eric Grate. Skalden Gunnar Ekelöf, som senare hade hört talas om henne, skriver att hon fascinerade dem för att hon var som "ett vackert franskt päron lika självklart och naturligt armlöst och benlöst som någonsin ett päron kan vara. Hon var ett slags levande föremål.."
Eric Grate såg å sin sida det hela ur ett vidare perspektiv, vari han flätade samman inslag från de främsta inspirationskällorna till hela hans konstnärliga gärning: naturen, antiken och de primitiva kulturerna. Sålunda associerade han inte bara till de i antiken så vanliga kvinnoroven (Sabinskorna, Europa och tjuren...) utan också till likartade tilldragelser som ständigt utspelar sig i det entomologiska rike; den insektsvärld som han jämsides med växtvärlden alltsedan han var barn älskade att studera och teckna av. I den mångbottnade, mångtydiga Entomologiskt kvinnorov som han koncipierade 1928 låter han oss bevittna hur i reliefens trånga scenrum en uppenbart feminin gestalt bortförs av två egendomliga figurer. Den ena, som beskäftigt pekar ut vägen, är kokett utstyrd i kjol med volanger medan huvudet påminner om myrornas larver. Hennes kompanjon, som virilt griper tag i offret med känselspröt och sugvårtor, har drag av gräshoppslarv. Den enleverade själv är försedd med en insektspuppas kropp och ett huvud inspirerat av blommors pistillmärke i sina flikar. Hon är enbröstad som om antikens amasoner och hårsvallet kan även dessa erinra om dessa stolta krigarkvinnors hjälmbuske. Dessa drag blir ännu mer påfallande i den skulptur från 1932 som Grate döpte till Amasonpistill och där den enleverade framträder i ensamt majestät (fig 2.). Dessutom är det inte utan att hon liknar vissa primitiva stammars fruktbarhetsidoler.

På detta vis förvandlade Eric Grate - bortom den aktuella anekdoten - med stor surrealistisk fantasi och humor Miss Violettas sorgliga öde till något av en tidlös allegori."/.../ Pontus Grate

I auktionens skulptur finns förutom Amasonpistill element från Clown på klot, båda konciperade tidigt 1930-tal.