I samband med Bukowskis försäljning 2011 (auktion 565, katalognr 445) av riksänkedrottning Hedvig Eleonoras (1636–1715) audiensstol från audienskammare på Drottningholms slott 1709 gavs en inblick i hur en representativ inredning såg ut under den karolinska guldbarocken. I Drottningsholmsinventariet från 1709 beskrivs möblerna i audienskammaren däribland hennes audiensstol med orden "1 st förgylt armlänstol med Bildthuggarearbete , grönt sammet öfverdragna och zierat med genombrutne gullgaloner under denne stol ligger 41/2 aln och ½ quarter grönt kläde”. I rummet fanns redan 1708 också två rygglänstolar och fyra taburetter (s.k. kullerstolar), även de klädda med grön sammet. Audienskammarens väggar var täckta med grönt kläde varpå fyra skogstapeter hängde.
Audiensstolens bildhuggararbete var sannolikt gjort av hovbildhuggaren Burchard Precht eller hans verkstad. Precht utförde en rad arbeten åt Hedvig Eleonora. Redan 1674 knöts han till inredningsarbeten på Drottningholms slott och kom fram till sin död 1738 att förse kungahuset, kyrkor och privatpersoner med praktfulla möbler såsom sittmöbler, bord och speglar i karolinsk guldbarock. Bland de större arbetena kan nämnas kungastolarna i Storkyrkan, samt predikstolen och altaret i Uppsala domkyrka. På auktionen finns en skulpterad spegel som levererades av Burchard Precht 1706 till hertiginnornas gemensamma audiensrum i Kungshuset på Riddarholmen.
Den som kom att spela en avgörande betydelse för hur den karolinska barocken gestaltades var slottsarkitekten Nicodemus Tessin d. y. Under hans ledning fick den svenska stormakten byggnader och inredningar av internationellt hög klass, där Stockholms slott står som den främsta representanten för den italienska och franska barocken i Sverige. Tessin d. y. och Burchard Precht samarbete ledde även till en gemensam utlandsresa till Ludvig XIV:s Frankrike på 1680-talet där de på plats kunde inhämta de senaste nyheterna inom byggnads- och inredningskonsten.
Auktionens taburetter är av fransk modell med rikt bildhuggeri i s.k. karolinsk guldbarock. Formgivningen är hämtad från Jean Berain, vars bladhölstrade fotavslutningar och meanderornament, samt benens akantusblad, återfinns i hans kopparstick från tidigt 1700-tal (se bild). Ytterst få möbler av detta slag finns bevarade. De främsta möblerna som är kända i de kungliga samlingarna är armlänstolarna i Konseljsalen på Stockholms slott och i Rikssalen på Gripsholms slott. De förstnämnda inköptes till slottet under 1800-talet från Mälsåker. De fyra stolar som finns på Gripsholm kom dit på Gustav III:s order från Ulriksdals slott, som tidigare hade tillhört Hedvig Eleonora.