Sedan 1960-talets inledning har den franske konstnären Fernandez Arman med precision klyvt musikinstrument i bitar och skapat skulptural konst. Skuren i tre vertikala delar, med eleganta snitt, skapade Arman en skulptur baserad på en klassisk tenorsaxofon 1984.

Även sedan musikinstrumentet skivats i tre stycken, som därefter saknar förbindelse, behåller den forna saxofonens beståndsdelar en känsla av samhörighet. Som om delarna skulle kunna sättas ihop igen, för att återskapa ett fungerande instrument. Skulpturen förmedlar därigenom en känsla av bräcklighet, med glimrande och tunna partier som svävar över en kraftfull marmorsockel.

Den musikintresserade konstnären har inte förbisett eller försummat någon detalj i sitt skapande av instrumentet. Även tenorsaxofonens klaffar återges en efter en, som om Arman verkligen skivade en äkta tenorsaxofon, snarare än en skulpturavgjutning i brons.