Från 1960 och fram till sin död 2019 porträtterade Terry O’Neill otaliga filmstjärnor och Hollywoodkändisar. Hans karriär som fotograf började på den engelska nyhetstidningen Daily Sketch. Efter ett par år gick han vidare och arbetade sedan som frilansande fotograf för magasin som Vogue, Rolling Stone, Time Magazine och Vanity Fair. Med sitt naturliga och spontana manér bröt Terry O’Neill mot den tidsenliga 1950-talsstilen och blev snabbt populär. Under 1960- och 70-talet var han en av världens mest publicerade fotografer.
O'Neill har porträtterat allt från rockstjärnor och politiker till kungligheter. Med sin personliga och mänskliga karaktär skiljer sig O’Neills porträtt från hur de avporträtterade vanligtvis återges. Hans inställning till publikationsuppdragen har alltid varit: ”I want my pictures to tell a story - not sell a story”.
O’Neill fotograferade Rolling Stones och Beatles redan 1963 då de var unga musiker på gränsen till genombrott. Senare följde han både Elton John och David Bowie backstage. Under det sena 1970-talet började han fotografera mer och mer i Hollywood. Han arbetade och umgicks privat med såväl skådespelare som musiker och kulturkändisar. Han var bland annat nära vän med Frank Sinatra och följde honom genom karriären, såväl offentligt som privat.

O’Neill var gift med skådespelaren Faye Dunaway 1983-1987. Dagen efter hon vann en Oscar (Academy Award) för bästa kvinnliga huvudroll i filmen ”Network” 1977 tog O’Neill den berömda bilden som på många sätt blivit sinnebilden för livet i Hollywood. Bilden visar Dunaway i en dekadent pose framför poolen på The Beverly Hills Hotel. O’Neill lyckas här fånga både den glamour och den ensamhet som finns i kändisskapet. Motivet återfinns i The National Portrait Gallerys prominenta samling där hela 80 stycken av O’Neills bilder ingår.
Terry O’Neill tilldelades The Royal Photographic Society hedersmedalj 2011 och dubbades till Commander of the British Empire (CBE) för sin fotografiska gärning så sent som 2019.