År 1753 invaldes Alexander Roslin i den franska konstakademin och representerades på Parissalongen samma år av inte mindre än fem porträtt. Därmed inleddes en lysande karriär i Paris, den stad Roslin alltid drömt om, och sällan har en utländsk konstnär där så snabbt slagit igenom och vunnit de konstälskande parisarnas hjärtan.

Som en av sin tids mest framstående stoffmålare fick Roslin mängder av uppdrag och tilldelades en statlig pension samt konstnärsbostad i Louvren. De goda svensk-franska förbindelserna vid denna tid och fina rekommendationsbrev från bland annat hovet i Parma öppnade dörrar till den franska societeten. Från år 1773 ändrade han sin signatur Roslin le Suédois till Chevalier Roslin med anledning av att han tilldelats Vasaorden.

Bland Roslins modeller fanns ämbetsmän, konstnärsvänner och kungligheter. Han var porträttören på modet och hans framgång låg i hans förmåga att fånga de flärdfulla dräkterna med den fulländade återgivningen av plymer, spetsar och sidentygernas fall.

Det aktuella porträttet av en okänd dam är sannolikt utfört på 1780-talet då Roslin var på höjden av sin konstnärliga bana. I porträttet har Roslin fångat ljusreflexernas spel inte bara i tidens påkostade och skimrande tyger utan även i hud, glittrande ögon och rosiga kinder. Han var en skicklig karaktärsskildrare och med skärpa och utsökt finess har han fångat den unga damens personlighet och skapat ett intagande porträtt.