1945 kom första genombrottet för Max Walter Svanberg på en separatutställning i Gummesons konsthall i Stockholm. I katalogen skriven av Artur Lundkvist välkomnas Max Walter Svanberg som en ”uppfinningsrik bildpoet”.

Mot slutet av 1940-talet deltog Max Walter Svanberg i ett flertal stora och internationella utställningar. 1953 ställde han tillsammans med andra ur den svenska imaginistgruppen ut på Galerie de Babylon i Paris och blir upptäckt av en av surrealismens grundare André Breton. Breton kom att berömma Svanberg och nämner bland annat om Svanberg ”Till de stora mötena i mitt liv räknar jag det med Max Walter Svanbergs verk, som låtit mig inifrån gripa innebörden i fascinationen, genom att låta mig lida den i hela dess styrka".

Max Walter Svanbergs andra stora genombrott kom i hemstaden Malmö 1956 på Galerie Colibri. Utställningskatalogen innehöll texter skrivna av både André Breton och Louis-Paul Favre. Utställningen fick goda recensioner och Malmöpoeten Ilmar Laaban hyllade målningarna som "heraldisk erotik i groteska mönster, polerade med ädelstenar”.

Max Walter Svanbergs surrealistiska värld lämnar ingen oberörd. Den kan närmast klassas som en konstform där bilderna utmärks av en spänning centrerad kring kvinnor och skönhet, genomgående av en stor beundran av kvinnan, ofta i omgestaltningar med fiskar, fåglar, fjärilar och växter.

Särskilt internationellt anses Max Walter Svanberg ha haft samma betydelse för surrealismen i Sverige som Paul Delvaux i Belgien, Toyen i Tjeckien, Wilhelm Freddie i Danmark och Mac Zimmermann i Tyskland.
Auktionens "Mörk hybrid föder ljuslängtande hjärta" är ett ovanligt stort motiv för konstnären.

I utställningskatalogen till Malmö Museums utställning 1972 skriver Lasse Strömberg i introduktionen om Svanbergs konst:

"Kvinnan är det centrala motivet i Max Walter Svanbergs konst, hjärtpunkten kring vilken hans fantasi outtröttligt kretsar. Han har själv gång på gång understrukit förhållandet i hänförda programförklaringar. För tio år sedan, i samband med den stora utställningen i Lund, skrev han exempelvis: "Min konst är tillbedjarens hymn till kvinnan, till denna sällsamma hybrid av vision och verklighet, av konvulsivisk skönhet och kysk frestelse". Redan detta korta citat visar - liksom ett ögonkast på konstverken att det inte är fråga om kvinnan i största allmänhet, utan om en huldra, ett kvinnligt väsen som inte existerar i sinnevärlden annat än som löfte. Kvinnan är "sällsam", hon är en "hybrid", vision och verklighet korsas i henne och hon fyller konstnären med en extas som når sin fulla utlevelse enbart i konsten."