Torsten Andersson var en av Sveriges mest mytomspunna konstnärer, hyllad av kritiker och kollegor, en inspiration för många, men också gåtfull och känd för att förstöra det mesta av det han skapade. Hans målningar kan ibland uppfattas som slarviga, men till varje målning gjorde han ofta hundratals skisser och provmålningar. Sedan brände han allt som inte höll måttet. Hans självkritik ledde till att han också kunde “makulera” målningar som varit färdiga sedan många år och visats på flera museer och konsthallar. Lars Nittve skrev som chef för Moderna Museet följande: “Av hundra arbetsteckningar förstörs nittio. De överlevande tio teckningarna ger impulser till hundra nya, av vilka nittio förstörs. Tjugo teckningar återstår. Av dessa förstörs sexton. Fyra återstår. De går vidare i arbetsprocessen, blir målningar, i sig utan garanti om överlevnad.”
Torsten Andersson studerade 1945 vid Otte Skölds målarskola, vid Det Kongelige Danske Kunstakademi 1947 och 1946-1950 vid Konsthögskolan i Stockholm, där han 1960 utsågs till rekordung professor. Han tilldelades Carnegie Art Award två (!) gånger: förstapriset på en miljon kronor 2008 och tredjepriset 1998. Han tilldelades även 1997 års Schock-pris i konst.
I de tidiga målningarna målade han porträtt av abstrakta objekt där naturen stått modell, för att på så sätt återfinna måleriets möjligheter efter modernismen, i en ny tid. Sakta men säkert började han mejsla ut sitt alldeles egna språk och befriade sig från föregångare och den rådande traditionen. Efter många år av tystnad visade han på 1980-talet en serie målningar av abstrakta skulpturer med poetiskt ursprung. Efterhand blev motiven konkreta skulpturer och så fylldes hans dukar av mjuka textila former och tecken i början 2000-talet. Språket utvecklades och stadfästes.
På 1990-talet donerade han ett tjugotal stora målningar till Malmö Konstmuseum, som har den främsta samlingen av Torsten Anderssons konst. Han är också representerad i flera viktiga privatsamlingar, liksom på Moderna Museet och Nationalmuseum i Stockholm och Helsingborgs Museum.