Cindy Sherman fick sitt genombrott 1980, när hon ställde ut sina första ”Untitled Film Stills” på galleriet The Kitchen i New York. Det var inledningen på en internationell karriär som tagit henne till den absoluta toppen. Shermans konstnärskap har fått stor uppmärksamhet och hon har en given plats i den samtida konsthistorien. Det var i tjugoårsåldern som Sherman inledde sitt konstnärliga projekt, ”Untitled Film Stills”, som kom att för alltid förändra och förskjuta begrepp och föreställningar inom såväl film som feminism och konstteori. Med sig själv som modell iscensatte hon 69 stycken svartvita bilder. Serien vänder, genom att imitera klichéerna av kvinnliga filmroller, ut och in på begreppen. De visar på ett tydligt sätt de könsstereotyper som upprepas i evinnerlighet i vår populärkultur, som karriärkvinnan, bombnedslaget, hemmafrun, studentskan med flera. Serien kom att bli början till Shermans långa, fortsatt pågående, konstnärliga projekt.
Under 1970-talet och framåt kom diskussioner kring fotografi som dokumentärt medium att bli en viktig del i många konstnärskap. Man frångick tanken om att fotografiet skulle återspegla verkligheten och började intressera sig för hur man med kamerans hjälp kunde konstruera nya identiteter. Sherman är en av de konstnärer som dragit diskussionen till sin spets då hon i serie efter serie fotograferat sig själv i olika identiteter och situationer. Hennes fotografier är dock inte självporträtt i den traditionella bemärkelsen. Verken frammanar berättelser, utan att de röjer något i sig själva, titlarna ger inga ledtrådar utan berättelsen ligger i betraktarens öga. Verken refererar till bilder från film, konst och media, och skapar kopplingar mellan det välbekanta och det okända. De för ofta tankarna till de paparazzibilder av kändisar som fyller tabloiderna. Att hon vände kameran mot sig själv var i sig banbrytande vid tidpunkten. Det var ett nytt sätt att arbeta med kameran och använda tekniken konceptuellt för att uttrycka en konstnärlig idé. I slutet av sjuttiotalet hade fotografin ännu inte nått samma status som de traditionella konstformerna. Konstlivet dominerades just då av måleri, popkonst och neoexpressionism. Några konstnärer gick en annan väg och började experimentera med andra tekniker som fotografi, film, performance och text. Tillsammans med bland andra Sherrie Levine, Laurie Simmons, Jenny Holzer, Barbara Kruger och Richard Prince förflyttade Cindy Sherman fotografiet till konstens absoluta finrum. Det innebar en omvärdering av fotografiet som nu fick ett samlarvärde som konst. Cindy Shermans första verk köptes in till MoMa redan 1982, då var hon 28 år gammal. Samma år var hon med på både Venedigbiennalen och Documenta 7, uppmärksamheten var enorm och det internationella genombrottet var ett faktum. 2012 hyllades hon med en stor retrospektiv utställning på Museum of Modern Art, New York, och 2013 visades utställningen ”Untitled Horrors” på Moderna Museet i Stockholm.