Vi är välbekanta med Peter Dahls soffa från sviten "Vårat rum", 1969, "Drömmar i soffhörnet", 1970 och "Kalles dröm", 1971. I dessa samhällskritiska målningar riktas ett angrepp mot det borgerliga samhället: dröm och verklighet blandas så att gränserna kan tyckas oklara.

1975 blir Peter Dahl professor på Konstakademien i Stockholm. Han ger ut böckerna "Modellteckningens grunder", "O Mecaenas" och "Caribaniens historia". Han inviger Galleri Händer med porträtt och ställer samtidigt ut på Svenska Bilder under temat Epabaren. Med 80-talet kommer den stora Bellmanutställningen och det stora folkliga genombrottet. Det har skrivits om Peter Dahl som en litterär målare och en målerisk författare. Målerisk genom sitt lätta handlag, flödande penselföring och varma kolorit. Litterär genom att han berättar en historia eller relaterar till en verklighet vi kan känna igen. Det är ögonblicksbilder med en förbehållslös öppenhet som tillsammans med en träffsäker iakttagelseförmåga möter oss i målningarna. Han berättar när han målar och målar när han berättar.

Folke Edwards skriver i sin bok om Peter Dahl, Stocholm 1996, s. 126-127 om auktionens målning:

"Samtidigt med dessa lössläppta backanaler, sinnliga frestelser och oblyga mutförsök hämtade från antikens hedonistiska drömvärld gör Peter en serie målningar av borgerliga interiörer som ligger hans egen verklighet närmare, exempelvis "Aftonlampans sken" och "Galleribesök". Också här rör det sig om kvinnor men kvinnor som förvandlats till transparenta väsen, tyngdlösa, svävande och nästan utan kropp. Som hägringar som i nästa ögonblick kan upplösas och försvinna, måna om sin värdighet, vaksamma och förfinade på gränsen till självutplåning, i någon mening tragiskt substanslösa. Allt vilar, luften står stilla tiden har upphört och ingenting överraskande kan hända."