Erik Olson föddes rakt in i det moderna tidevarvets århundrade. Industrialism, socialism och modernism var några av de strömningar som höll på att skapa ett annat samhälle än det hans föräldrars generation upplevt. Trots att han växte upp i ett arbetarhem var Erik, och även hans bror Axel, tidigt på det klara med att de ville bli konstnärer. Tillsammans med kusinen Waldemar Lorentzon bildar de tre konstnärsgruppen Gnistan 1915.

En avgörande händelse för de tre unga konstnärerna sker 1919, då gruppen Gnistan på en amatörutställning i Halmstad uppmärksammas av ingenjören Egon Östlund, som introducerar dem för sin skyddsling Gösta Adrian-Nilsson. GAN är redan etablerad internationellt och blir den som visar de unga Halmstad-konstnärerna vägen till den europeiska avantgardismen. Det är också GAN som blir inträdesbiljetten till Légers Académie Moderne i Paris, dit Erik Olson reser tillsammans med Waldemar Lorentzon i början av 1924. De båda kusinerna lyckas hyra en lägenhet mitt i på 86, rue Notre-Dame-des-Champs där de blir grannar med såväl GAN som Grünewald. I bottenvåningen ligger Légers akademi som med Erik och Waldemar fått två nya elever.

Hos Léger lär Erik Olson känna Otto G. Carlsund, som tar med de två unga svenskarna till Paris nattliv och platser där dåtidens avantgarde träffades, som Dôme, Rotonde och senare även La Coupole. Erik känner sig som i paradiset och insuper de nya vindar som blåser i Paris, den avantgardistiska konstens Mecka. Trots att han lever på ruinens brant lyckas han inte bara gå i lära hos mästaren Léger utan beger sig så fort tillfälle ges ut på studieresor runtom i Europa där han ivrigt studerar alltifrån Giotto och Cimabue monumentala konst till Kandinskys abstrakta målningar.

Till slut tar pengarna slut och Erik tvingas återvända till Sverige för att samla ihop medel för att kunna återvända till Paris. 1927 är han åter på plats igen och som den sökare han är fortsätter han att utforska den konstnärliga scenen i Paris. Han kommer nu i kontakt med mer puristiska inriktningar med konstnärer som Ozenfant, Mondrian och Christian Berg. Bland sina konstnärsvänner från Halmstad är Erik Olson den som sticker ut internationellt. Inte bara var Erik den som Léger valde som en av sina personliga medarbetare, Erik var också den ende, inte bara svensk, utan även skandinav som var inbjuden att ställa ut på utställningen Mondrian, de Stilj and their impact på Marlborogh Gallery i New York 1964. Erik Olson ställde även regelbundet ut tillsammans med Otto G. Carlsund och Christian Berg i Paris. I november 1928 ställde trion ut i Göteborg tillsammans med GAN.

I juni 1927 beskriver Erik i ett brev till GAN från Paris hur han och Carlsund arbetar med att förstora upp skisser av Léger till stora dukar i olja. ”Tavlornas huvudsakliga element är enbart kvadratiska eller övervägande rektangulära historier i oerhört starka kulörer, cinober och klart blått som accenter och svart och vitt med mindre grå ytor”. I samma brev nämner Erik hur han samtidigt arbetar med fyra egna abstrakta kompositioner med ett upprättstående prisma. ”Mitt kompositionssätt har blivit allt strängare matematiskt”, skriver Erik till Egon Östlund i augusti 1927.

Auktionens eleganta komposition ”Zig-zag”, utförd under samma period, är uppbyggd av plangeometriska former. Ljusare triangelformer och cirklar med ställs mot klarrött mot en fond i dovare toner av brunt och blått. Som i Légers kompositioner med passare från 1925 spänns delarna i kompositionen mot varandra genom kontraster i färg och form – en rund form står mot en skarp rektangel och en diagonal framhävs mot den vertikal-horisontala grundindelning av duken.