Målningen föreställer en hängd jugoslavisk partisankvinna som vaktas av en tysk soldat med ett felvänt hakkors på hjälmen. Det var ovanligt med svensk konst som så öppet utmanade den tyska nazismen under en tid då den fortfarande var en maktfaktor. Det här är politisk konst med ett glasklart ställningstagande som närmast är unikt i den svenska konsten före Dick Bengtssons och Carl Johan De Geers hakkorsbilder från slutet av 1960-talet.

Skogen i bilden visar på tydliga likheter med akademikamraten Lennart Rodhes målningar Kyrkogården från våren 1945 och Djurgårdsekar från 1944. Soldaten är nära X-ets målning Passet från 1942.

Man kan även se en parallell till dagens konst i att den hängda kvinnan liknar de avklädda kvinnor som visas i Marina Abramovics verk Balkan Erotic Epic från 2005. Abramovic skriver att verket ”bygger på mina studier i Balkans folkkultur och dess bruk av det erotiska".

Konsthistorikern Hans Eklund såg denna målning i januari 2001. Han beskrev den som en indignationsmålning och sa ”Fantastiskt att se kraften i måleriet, om det blir en retrospektiv ska den här vara med.”

Vallman fick sitt genombrott 1947 på den legendariska utställningen Ung konst på Färg och Form som gav upphov till begreppet 1947 års män. Han ställde också ut separat på galleriet samma år, och recensenten Nils Palmgren beskrev honom som en dynamisk färgfrossare med få eller inga hämningar i Aftonbladet 19/9 1947.