Bengt Orup

Bengt Orup var en av pionjärerna inom efterkrigsmodernismen i Sverige, utbildad 1933-38 på Otte Skölds målarskola i Stockholm och akademierna Grande Chaumièr och Colarossi i Paris. Han var en av deltagarna i konstnärsgruppen Differenterna.

Redan 1946 experimenterade Bengt Orup med en renodlad, geometrisk formvärld, som anknöt till l'art concret. Ytan var hans uttrycksmedel. Under slutet av 40-talet och början av 50-talet skapade han serier av konkreta målningar med ett raffinerat, enkelt spel mellan geometriska former och starka kontraster. Dessa verk - ihop med vad han senare åstadkom – placerar honom i det allra främsta rummet bland nordiska konkretister.

Orup var även en framstående glaskonstnär och många av hans vardagserier har blivit klassiker och är idag samlarobjekt. Karriären som glaskonstnär kulminerade med att han 1968 inbjöds som visiting professor på Royal College of Art i London.

Målningarna blev under 1960-talet dovare med jordnära toner och mycket mörker. Orup experimenterade sedan med ytstrukturen snarare än med motivet för att sedan under 1970-talet åter hänge sig åt det konkretistiska måleriet påverkad av Kazimir Malevitj och den minimalistiska devisen less is more.

Bengt Orup är representerad vid bland annat Victoria and Albert Museum, London, Nationalmuseum, Moderna museet och Nordiska museet, alla i Stockholm, Kalmar konstmuseum, Örebro läns museum, Smålands museum, Helsingborgs museum, Västergötlands museum och Norrköpings konstmuseum.