Gerd Nordenskjöld var en svensk konkret konstnär som studerade vid Moderna konstskolan i Stockholm för Vilhelm Bjerke-Petersen 1948–53 och i Paris hösten 1953. Senare också för Jean Dewasne och Jean Deyrolle i Paris 1964, Henri Goetz i Paris, samt specialstudier vid Konstakademin i Stockholm 1970.

Hennes första separatutställning i Paris 1955 blev en kritiker- och försäljningsmässig succé. När hon 1957 återvände till Stockholm för en utställning på Sturegalleriet gjordes hängningen av Olle Baertling och Oscar Reuterswärd, samt museimannen Pontus Hultén. Kritiken hon fick efter öppnandet var övervägande positiv.

På utställningen visades oljor och gouacher där gouacherna var hållna i en stram stil i sobra färger; svart, vitt, grått och blått.
Det finns ett inslag av mystik i hennes konkreta, nonfigurativa konst och en strävan att låta färgernas och formernas rörelse och förvandlingar antyda själsliga erfarenheter. Nordenskjöld arbetade med ett abstrakt och naturanknutet måleri i färgstark kolorit.

Under 1950-talets mitt betonade hon allt mindre det linjära och övergick istället till att koncentrera sig på ytans struktur. Hennes måleri kännetecknas av ett på en gång puristiskt och sensuellt anslag. I hennes liv hade även musiken – och i synnerhet jazzdansen – en framträdande plats.

”I gouacherna är Nordenskiöld betydligt närmare de ideal hon tydligt strävar mot. Deras formella uppbyggnad är föredömligt enkel och gråskalan utsökt utnyttjad i kontrast mot enstaka djupare färgaccenten”, skrev Gerd Reimers 1957 i Stockholms-Tidningen,

Representerad bland annat vid Institut Tessin i Paris, Universa-Haus i Nürnberg, Statens Konstråd. Örebro Läns Museum, Växjö Museum och Göteborgs Konstmuseum