Olof Ågrens mål som ung var att bli arkitekt och han studerade en period på dåvarande Tekniska skolan innan han sökte sig vidare till Konstakademien i Stockholm. Hans måleri på 1920-talet visar tydligt på hans fortsatta intresse för hus och stadsbyggnation. Starkt påverkad av italiensk 1300-talskonst och renässansen blev han vid sina resor i början av 1920-talet. 1921 reste Ågren till Menton i Frankrike tillsammans med Bertil Bull Hedlund och där lyckades de tillsammans att utveckla en gemensam stil; stram, näst intill purism, men med en varm och blond kolorit. 1927 återvände Olof Ågren själv till Sverige, måhända kan hemresan ha påskyndats av att ett par Mentonska murare rituellt åt upp hans älskade katt Caruso! Väl hemma återvände han till Söders höjder som han bott på i sina ungdomsår. Han sällar sig till de sk "Optimisterna", en grupp unga konstnärer som såg sig själva som en motreaktion på konstnärsgruppen Falangen med Otte Sköld i spetsen. 1926 och 1928 ställde gruppen ut på Liljevalchs Konsthall och på Göteborgs konsthall, 1930 på Konstakademien i Stockholm och 1932 på Liljevalchs Konsthall igen.

Gruppens medlemmar varierade men på den första större utställningen som gruppen genomförde 1926 kan nämnas Ewald Dahlskog, Bertil Damm, Mollie Faustman, Carl Gunne, Bror Hjorth, Hadar Jönzén, Johan Lundqvist, Bertel Nordström, Edvin Ollers, Ninnan Santesson, Emil Johanson-Thor, Frans Timén, Rolf Trolle, Greta Knutson-Tzara, Edvard Wallenqvist, Martin Åberg och Olof Ågren. I "Utsikt över Mosebacke Torg" har konstnären fångat ett av stockholmarnas käraste platser, ett nöjescentrum alltsedan 1700-talet. Själva Mosebacke torg tillkom efter en stor omfattande brand som drabbade området 1857. Namnet fick platsen från den kvarn som låg på berget på 1600-talet och som ägdes av Anders Jönsson Moses.
På 1700-talet låg värdshuset Stockholm Vapen på platsen och enligt sägen gästades det ofta av Carl Michael Bellman. På 1800-talet bedrev C.A. Wallman utskänkning med konserter, karuseller, kägelbanor, akrobatiska upptåg, marionetteater och olika pjäser, det var också han som lät bygga Södra teatern.
Vid Södra teatern står en portal, nästan som en liten triumfbåge som leder vidare till Mosebacke Terrass med vidunderlig utsikt över staden. August Strindberg beskrev vyn i sin roman Röda rummet, vars första kapitel heter Stockholm i fågelperspektiv. Bredvid Mosebacke terrass står ett 32 meter högt nationalromantiskt landmärke, Mosebacke vattentorn, ritat 1896 av Ferdinand Boberg.