Auktionens målning av Lage Lindell, från 1945, visar ett klippigt landskap med en tydlig, böjd trädstruktur i förgrunden och höstliga färger i vegetationen. Stilen är karakteristisk för expressionismen med förenklade former och en distinkt färgpalett. Vid mitten av 1940-talet målade Lindell i en stil som ofta kallas "det nya friluftsmåleriet". Verken från 1945 kännetecknas av en expressiv färgbehandling och en förenkling av motivet. Det finns en tydlig koppling till det svenska landskapet, men med en början till den abstraktion som senare skulle bli Lage Lindells signum.

Lage Lindell var elev till Isaac Grünewald och Sven "X:et" Erixson, vars fria penselföring och starka kolorit satte djupa spår i Lindells tidiga verk. Under denna period fokuserade Lage Lindell mycket på landskap (som auktionens målning visar), gärna med en robust och nästan pusselliknande uppbyggnad av färgfält. Bara två år efter verkets tillkomst deltog Lindell i den legendariska utställningen "Ung konst" på Färg och Form. Han blev därmed en central del av gruppen "1947 års män", som introducerade den konkreta och abstrakta konsten i Sverige.

Lage Lindell var den konstnär i gruppen "1947 års män" (där även namn som Lennart Rodhe och Olle Bonniér ingick) som stod kvar längst med ena foten i den föreställande verkligheten, medan de andra rörde sig mot ren, geometrisk abstraktion. Medan kollegorna ofta målade linjer, cirklar och matematiska former, övergav Lindell aldrig helt figuren. Efter sin tidiga landskapsperiod (som i auktionens målning från 1945) utvecklade han sina karaktäristiska "gubbar" – förenklade, ofta svarta silhuetter eller konturfigurer som rörde sig i bildrummet. Han blev känd som en mästare på att fånga rörelse och mänsklig närvaro med bara några få streck.

Många av de andra konstnärerna i gruppen, särskilt konkretisterna, arbetade mycket planerat och nästan arkitektoniskt. Lindell behöll en spontanitet och en lekfullhet i sin penselföring. Hans konst kändes ofta mer "levande" och mindre sval än den strikta abstrakta konsten. Lage Lindell använde färgen på ett sätt som påminde om hans lärare Sven "X:et" Erixson – för att skapa stämning. Där de andra kunde använda färg för att definiera ytor och djup i ett abstrakt rum, använde Lindell ofta starka, nästan lysande färger för att ge sina motiv en psykologisk laddning.