Torsten Andersson var en svensk bildkonstnär. Studier vid Konsthögskolan i Stockholm 1946-1950, professor där 1960-1966. Har två gånger erhållit Carnegie Art Award, 1:a pris 2008, vinnare av Chock-priset 1997 i konst. Han har ägnat sig åt ett undersökande måleri för att finna det han kallar sitt språk, att hitta en ny väg för måleriet. I början v 60-talet nådde han ett genombrott med målningarna ”Måsen” och ”Källan”. Senare har han ägnat sig att måla porträtt av fiktiva skulpturer. Hans självkritik är hård och han förstör det han inte tycker håller måttet.

Under sin livstid ställdes Andersson internationellt ut och deltog i den 32:e Venedigbiennalen 1964 och São Paulo-biennalen 1959 och 1983. Retrospektiva utställningar fanns att beskåda på Moderna Museet 1986 och Malmö Konsthall 1987. Hans verk presenterades i solo- och grupputställningar på Göteborgs Konstmuseum (2008), Moderna Museet, Stockholm (2006), Zeno X Gallery, Antwerpen (2003), Kunstmuseum Bonn (1999), Louisiana Museum of Modern Art, Humlebæk (1997), Malmö Konstmuseum (1995), och Centre Georges Pompidou, Paris (1981) bland annat.