Den första maj 1885 öppnades tavellotteriets utställning i Arvfurstens palats, som Oscar II upplåtit för tillfället. Utställningen arrangerades av den förening som bildats av enskilda personer i syfte att ekonomiskt stödja Stockholms högskola genom intäkterna från just ett tavel-lotteri.

Ett antal av föreningen vidtalade konstnärer skulle måla tio konstverk att utställas i nordens större städer för att därefter lottas ut. För detta syfte hade föreningens medlemmar skjutit till 50 000 kronor för att täcka konstnärernas kostnader.

Föreningens medlemmar representerade det oscarianska samhällets ledande skikt och dess syn på konst. De hade valt ut ett antal ”utmärkta svenska mästare”, varav en givetvis var Julius Kronberg. Urvalet vittnade inte oväntat om den akademiska traditionens dominans där Kronberg excellerade i, den vid tiden alltjämt, högsta genren: historiska motiv.
För ”David och Saul” fick Kronberg 10 000 kronor, dvs 20% av de anslagna medlen om 50 000, vilket också var ett mått på vad man förväntade sig av honom.

”David och Saul” var ett etablerat motiv inom den akademiska traditionen, med påtagliga drag av det franska orientaliserande måleriet. Influenser från engelska akademikonstnärer som lord Leighton och sir Lawrence Alma-Tadema kan också skönjas. Ernst Josephson hade under sin Romvistelse 1878 målat ”David och Saul” efter att ha studerat Rembrandts målning på samma tema i Haag. Kronberg kände väl till Josephsons målning och hade också lånat honom rekvisita.

Utställningen beskrevs i pressen som mycket smakfull och ett stort arbete hade lagts ned på dekoreringen av de tre utställningssalarna. Kungen hade exempelvis lånat ut gobeliner och draperier. Slottet Ulriksdal och Stockholms stads växthus hade bidragit med växter. Från firma J. Leman hade man lånat ut orientaliska mattor. Föreningens sekreterare Ludvig Looström (amanuens vid Nationalmuseum) hade tillsammans med Kronberg hängt och dekorerat utställningen där Kronbergs ”David och Saul”, ensam så när som på ett landskap av Alfred Wahlberg, hängde i det andra rummet, draperat med orientaliska mattor och textilier.

Redan tavlans inramning vid utställningen bör ha angivit tonen av något exotiskt och för den svenska publiken ovanligt. Publikens förtrogenhet med motivet och den exotiska färgprakten gjorde målningen till den huvudattraktion på utställningen som Kronberg syftat till. Vad Kronberg ville med sin målning var att befästa sin ställning som framstående konstnär. Från allmänhetens sida hade intresset varit stort alltsedan Kronbergs sensationsartade genombrott med ”Jaktnymfen” 1876. August Strindberg skrev exempelvis i en entusiastisk recension: ”Fall ned och tillbed måleriets triumfator!”.

"David och Saul" är i dag en av Sveriges konsthistoriska nationalklenoder och ingår i samlingarna på Nationalmuseum. Katalognumret är Kronbergs mindre kopia av motivet, vilken utfördes i Rom 1885.