Kan inte nå servern
19A
465438

Sven X:et Erixson

(Sverige, 1899-1970)
Utropspris
300 000 - 350 000 SEK
26 500 - 30 900 EUR
27 600 - 32 200 USD
Klubbat pris
Återrop
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

Sven X:et Erixson
(Sverige, 1899-1970)

"Min hustru bland höstblommor"

Signerad Sven Erixson och daterad -28. Duk 70 x 55 cm.

Proveniens

Direktör Fritz H. Erikssons samling.
Svensk-Franska Konstgalleriet, Stockholm, auktion nr 73, 13 oktober 1960, kat nr 47.
Privatsamling Sverige.

Utställningar

Riksförbundet för bildande konst, Stockholms Läroverk.
Riksförbundet för bildande konst, "En privat konstsamling. Ur Direktör Fritz H Erikssons samling, Stockholm 1934 - 1940", utställning nr 16, kat nr 9.
Venedigbiennalen, 1960.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Sven X-et Erixson", 20 september - 30 november 2003, avbildad i katalog sid 30.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, "Harry Martinson och hans konstnärskrets", 23 oktober 2004 - 30 januari 2005.
Lars Bohman Gallery, Stockholm, "Sven X-et Erixson", 3 juli - 18 augusti 2013.

Litteratur

"Konst i svenska hem", vol. II, band 3, upptagen sid 114 under samling 124: "Direktör Fritz H Eriksson, Stockholm".

Övrig information

Bojan - älskad konstnärshustru

I november 1928 gifte sig Sven Erixson och Ingeborg Gustafsson, kallad ”Bojan”, i Norrköping. De hade träffats året före på en fest i Gamla Stan i Stockholm och förlovade sig kort därpå. Målningen "Min hustru bland höstblommor" förmedlar på alla tänkbara sätt den flammande kärleken som konstnären kände för sin blivande hustru, han avbildar henne stillsamt doftande på en gul blomma på en platå med blommor som sluttar ner mot sjön i ett skogslandskap. Blommorna skiftar i höstens alla nyanser och man anar att det är en frisk dag i slutet av september. Bojan kom att betyda oerhört mycket för X:et både privat och i hans dagliga konstnärsarbete, hon fanns alltid där, lyssnade och gav varsam kritik. Själv blev Bojan poet, från början utbildad till telegrafexpeditör, vilket dessvärre inte gav henne någon fast anställning. När Sven och Bojan träffades var hon kanslibiträde på Katalogredaktionen på telegrafen, ett arbete hon tagit för försörjningen eftersom hon ville stå på egna ben. I november 1927 förlovade dom sig, Ingeborg "Bojan" Gustafsson och Sven Erixson och i mars 1928 vistades dom en tid i Paris, en dröm för unga förälskade.
På 1930-talet föddes barnen, Sverre 1932 och Irma 1937, familjen lämnade staden och bosatte sig i Saltsjöbaden. 1945 utkom Bojan med sin första diktsamling, "Tjällossning", följda av bl a "Spegelbild" 1955 och "Landskap för länge sedan" 1980.
Konstverken där hustrun avbildas är intima och varma, väl beskrivna av författaren Lars-Erik Åström med orden "utan att göra något avkall på sin direkta och okomplicerade målarinställning visar här X:et sin förmåga att gripa varligt, att kunna liksom smeka fram ett älskat motiv".
Målningen ingick tidigare i direktör Fritz H Erikssons berömda konstsamling som gick under klubban på Svensk-Franska Konstgalleriet i Stockholm 1960.

Formgivare

Sven Erixson, idag mera känd som X:et, föddes 1899 i Stockholm. Han utbildade sig till dekorationsmålare och teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm och därefter studerade han vid Högre Konstindustriella skolan och gjorde studieresor till Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Nordafrika. Som betydande konstnär inom modernt svenskt måleri låter han sig inte inordnas under etikett och stilbegrepp. Hans stora produktion präglas av en spontan och temperamentsfull stil i lysande färgmönster. Erixsons måleri pendlar mellan häftig, närmast brutal uttrycksvilja och vek lyrism. Han är en grundarna av gruppen Färg och Form, vars primitivistiska falang han tillhörde. Med sprudlande berättarglädje återgav han sina upplevelser. Han hade en obetvinglig lust att dela med sig av allt han såg. Han inspirerades liksom Bror Hjorth både av folkkonst och medeltida muralmåleri men tog även intryck av tysk expressionism. Varmast talar han dock om Chaim Soutines konst.I mängder av målningar återgav han sin livsglädje, ytorna fylldes med snabbt fångade figurer. Under trettiotalet fylldes hans bildvärld av familjen och torpidyllen, ytorna blev större och helare. Under kriget målade han på smörpapper, inte bara av praktiska skäl, utan för att uppnå den glansiga ytan som oljan ger. Berättandet avtog på 50-talet när han tog intryck av spontanism, som under de följande åren för honom övergick till ett abstrakt spontant måleri.

Läs mer