Domenico Fetti, efter

Domenico Fetti föddes runt 1588/89 i Rom, där han tidigt tog starkt intryck av Caravaggios uttrycksfulla klärobskyrmåleri. Konstnären anställdes som hovmålare av kardinal Ferdinando Gonzaga i samband med att denne blev hertig av Mantua år 1613. Här fick han tillfälle att studera verk av såväl Peter Paul Rubens som Giulio Romano och de venetianska femtonhundratalsmålarna Tizian och Tintoretto. Deras rika färgskala och flödande penselföring kom att starkt influera hans måleri. År 1622 flyttade Fetti till Venedig, där han dog ett år senare

Under sin tid som hovmålare i Mantua skapade Fetti denna dramatiska komposition (som det aktuella katalognumret är en god kopia av). Motivet bygger på den gammaltestamentliga berättelsen om herdepojken Davids seger över jätten Goliat, ett populärt tema redan hos Caravaggio. Med en sten från sin slunga dödade David filistéernas krigare och halshögg honom därefter med hans eget svärd. Fetti skildrar slutet på historien, med en triumferande David som håller Goliats enorma avhuggna huvud i ena handen och i den andra jättens väldiga svärd. I bakgrunden syns den besegrade fiendens huvudlösa kropp ligga på slagfältet medan filistéerna drivs bort av israeliterna.

Jfr tavla i Nationalmusums samling, nr: NM 7280