Einar Jolin
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
Bildrättigheter
Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.
För konditionsrapport kontakta specialist
I cirkusmanegen
Signerad Jolin och daterad 1917. Duk uppfordrad på pannå 73 x 48 cm.
Litteratur
Nils Palmgren, "Einar Jolin", Victor Pettersons Bokindustribolag, Stockholm 1947, jmf bild sid 94.
Övrig information
"I cirkusmanegen" tillkom kort efter att Jolin återvänt från Paris till hemlandet. Det är vid denna tid som Jolin skapar sin alldeles egen tolkning av expressionismen, charmigt naiv och med en blond palett. I slutet av 1910-talet blir hans teckning mer betonad och formerna mer plastiska, men 1917 är Einar Jolins måleri fullt av inspiration från Frankrike och ung livsglädje. "
År 1916 ställde "Konstnärsförbundarna" ut tillsammans med sina unga elever och tillsammans kunde de presentera det "nya måleriet" för den svenska publiken på den nyinvigda konsthallen som utställning nummer två (först ut var förstås Anders Zorn, Bruno Liljefors och Carl Larsson). Med på utställningen ”Konstnärsförbundarna” fanns många idag berömda konstnärer, Leander Engström, Isaac Grünewald, Gösta Sandels, Birger Simonsson för att nämna några. Dragkampen om de bästa väggarna blev hård, Isaac Grünewald och Leander Engström tillskansade sig de bästa väggarna och Jolin fick snällt nöja sig med de som blev över. Einar Jolin fick dock med tretton målningar och väckte med sina verk stor uppmärksamhet.
Cirkus- och teaterscener var vanliga motiv bland dåtidens avantgardistiska konstnärer som gärna rörde sig i dessa kretsar. När Jolin målar sin cirkusbild är det en konstnär som har blommat ut i sitt eget konstnärskap med både svenska och utländska utställningar i ryggen. Självsäkert komponerar han målningen. Den knallorangea manegen har dramatiska diagonaler som möter en svängd klarröd sarg. Huvudfigurernas ärtgröna dräkter lyser klart mot den varmt, gula bakgrunden. Publiken är endast fragmentariskt avbildad förutom de två, starkt beskurna, herrarna i hatt i förgrunden.
Konstnär
Einar Jolin (1890-1976), bildkonstnär, föddes och dog i Stockholm. Han studerade vid Tekniska skolan, Konstnärsförbundets skola och Academie Matisse. Han var en expressionist med förkärlek åt det naiva måleriet och var god vän med Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald och Nils von Dardel. Bland flera stora museer i Norden finns han representerad vid Nationalmuseum, Moderna Museet i Stockholm, Malmö Museum, Nasjonalgalleriet i Oslo och Statens Museum for Kunst i Köpenhamn.
Mer än någon annan följde Jolin Matisses uppmaning att konsten skulle bjuda på ”lyx, lugn och vällust”. Konstverket skulle vara ett smycke, utstråla harmoni och skönhet. Vid tiotalets mitt gör han några av sina allra finaste målningar. Han målar stadsutsikter från Söders höjder, folklivsbilder från de elegantare kvarteren, modeller och kvinnoporträtt. Jolin blev Stockholmsmålaren framför andra. Ett motiv som han ständigt återgav var utsikten från ateljén vid Katarinaberget, alltid en söndagsstilla storstad. Alla oväsentligeter är bortskalade. De stiliserade formerna förmedlar i mjuka milda färger ett rent, elegant uttryck. Han har utfört många porträtt och stilleben med östasiatiska föremål.
Läs mer