The Collection of Hjalmar Olson (1902-1990), Gustavsberg. Acquired from Estrid Ericson, Svenskt Tenn, Stockholm.
Hjalmar Olson was president of Gustavsberg Porcelain Factory 1937-1968, and a Vice Chairman of LKAB 1962-1973. He was elected in 1942 as a member of the Academy of Engineering Sciences, where he was 2nd Vice Chairman from 1954 to 1956, and was appointed as the first honorary member in 1963. He received his degree in 1962 honorary doctor of technology at the Royal Institute of Technology in Stockholm.
As an engineer he studied modern porcelain industry in Germany. This took him to Gustavsberg porcelain factory already in 1929.
With his great interest in art and craft, he built up a private collection where quality was always of utmost importance. With help from close friends like Estrid Ericson, owner of Svenskt Tenn, he created his collection during the middle of the 1900's.

Nils G. Wollin, "Nutida Svensk konstslöjd i bild", Stockholm 1931, jfr modell, sid 33: "Skrivbord och stol, komp. av Uno Åhrén. Utförda av Hjalmar Jackson 1930. Tillhöra fröken Estrid Ericson".

Christian Björk, "Estrid Ericson -Svenska arkitekter och formgivare", Orosdi-Back, 2011. Modellen avbildad sid 132, bilden ursprungligen från Svenskt Tenns arkiv.

Uno Åhrén var en svenskt arkitekt som examinerades från Tekniska Högskolan år 1919.Uno Åhrén debuterade med en bostadsinredning på "Hemutställningen" på Liljevalchs år 1917. Han var en av de tidigaste att samarbeta med Estrid Ericson på firma Svenskt Tenn. Åhrén medverkade på Världsutställningen i Paris år 1925 med en damsalong. Åhrén, som kom att bli en av funktionalismens främsta förespråkare, han arbetade endast i början av sin karriär som möbelformgivare. Det svenska sena 1920-talet präglades av Åhréns radikala tankar och idéer, han var en av de ivrigaste förespråkarna av funktionalismen, bland annat som medförfattare till skriften acceptera. Åhrén kom att främst vara inriktad på det sociala perspektivet i bostadsfrågorna. Från det sena 1910-talet och framåt deltog Uno Åhrén i en rad konstindustriella utställningar: förutom den ovan nämnda Hemutställningen 1917, Göteborgsutställningen 1923, Världsutställningen i Paris 1925, Stockholmsutställningen 1930 och Världsutställningen i Chicago 1933. Efter 1930 ägnade sig Åhrén huvudsakligen åt stadsbyggnadsarkitektur och stadsplanering, bland annat som stadsplaneringsarkitekt i Göteborg 1932-43 och chef för Svenska Riksbyggen under 1940-talet. Mest känd är han för sitt starka patos som pådrivande debattör i den bostadssociala frågan. För Firma Svenskt Tenn formgav han både möbler och tennföremål av mer lyxbetonad karaktär.

• Fullständiga köpevillkor
• Transporter
• Hur lägger jag bud
• Skapa konto

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.