Julius Kronbergs imposanta porträtt av Karl XII går, till stora delar, tillbaka på 1600- och 1700-talens porträttkonst samt där till hörande ikonografi. Den nära tre meter höga duken avbildar "hjältekungen" i helbild iförd den blå s.k. Fredriksstens-uniformen (bevarad i samlingarna på Kungliga Slottets Livrustkammare i Stockholm). Den heroiska posen förstärks av hur kungen stöder vänster hand mot midjan och med höger hand håller det dragna i marken stödda svärdet. Lejonet är generellt sett en profan symbol för styrka och makt men har även uppenbara kopplingar till det svenska riksvapnet. I sammanhanget kan även poängteras att Karl XII:s föregångare som ryktbar "krigarkung", Gustav II Adolf, av de europeiska protestanterna i det trettioåriga kriget omnämndes som "Lejonet från Norden". Att Kronberg kände till att David Klöcker Ehrenstrahl avbildat Karl XI med ett lejon kan heller inte uteslutas. I målningen vilar det rytande lejonet med sin ena framtass mot ett klot dekorerat med lilla riksvapnet i de svenska färgerna. Klotet symboliserar med största sannolikhet såväl Sverige som världen i ett större sammanhang.

Att porträttet avbildar en handlingskraftig kung med omfattande erfarenheter av krigföring förtydligas av den i bakgrunden placerade fästningen eller befästa staden vilken, satt i brand, lyser upp den i övrigt av moln förmörkade himlen. Ovanför kungen svävar den från stormaktstidens konst etablerade framställningen av Fama, ryktets och berömmelsens gudinna. Den i hjälm med plymage klädda gudinnan blåser i ryktets trumpet, i form av en trumpetfana med Karl XII:s namnchiffer, samtidigt som hon i vänster hand håller en lagerkrans, sedan antiken ett attribut för segerherrar.

Allegoriska framställningar av Fama förekom redan i den svenska stormaktstidens måleri och utsmyckningar. Kända exempel utgörs ex. vis av Johan Sylvius takmålning i Karl XI:s galleri på Drottningholm år 1690. Under 1690-talet arbetade Sylvius även med konstnärlig utsmyckning av den norra längan i Stockholms slott. Dryga tvåhundra år senare utförde Julius Kronberg, på uppdrag av Oscar II, plafondmålningar i Västra trapphallen i Stockholms slott.

Varför Kronberg, i slutet av 1800-talet, valde att utföra en monumental skildring av Karl XII är inte helt klarlagt. Att han sannolikt fann inspiration till delar av kompositionen i de tvåhundra år äldre målningarna på Stockholms slott ligger däremot nära till hands.

Katalognumret är näst intill identiskt med den målning av Kronberg ("Karl XII", olja på duk, 282 x 162 cm, signerad och daterad 1893) som numer ingår i Nordiska Museets samlingar (skänkt av konstnären till museet 1901) i Stockholm. En bevarad oljeskiss i Nordiska Museets samlingar (gåva till museet från Wilhelmina von Hallwyl 21/11 1921) är daterad 1892 och påvisar att konstnären påbörjat arbetet med porträttet detta år.
Med tanke på att katalognumret ställdes ut på The World's Columbian Exhibition i Chicago, U.S.A., 1893
är en möjlig teori att katalognumret utfördes som replik av målningen i Nordiska Museets samlingar enkom för att ställas ut på världsutställningen.

När katalognumret ställdes ut på Julius Kronbergs stora minnesutställning i Liljevalchs Konsthall 1923 redovisar utställningskatalogen att målningen ägdes av direktör Adolf Lindgren. Adolf Lindgren (1864-1938) var en svensk direktör och riksdagsledamot. Lindgren började som springpojke och utvecklade senare en egen minuthandel till en stor kolonialvarufirma i Örebro. Han testamenterade över 5 miljoner kronor till allmännyttiga ändamål. Lindgren var ledamot av Örebro stadsfullmäktige från 1901 och tillhörde järnvägsrådet 1917. Han var ledamot av riksdagens första kammare 1918-1919 och från 1922, invald i Örebro läns valkrets. Han innehade bland annat ett flertal statliga och kommunala uppdrag och var 1905-35 ordförande i styrelsen för Riksbankens kontor i Örebro.

Enligt plaketten på ramen har målningen därefter gått vidare till Örebro sparbank i vars samlingar den befunnit sig fram till nu.