Fanerat i Boulle-teknik med sköldpadd och mässing i première partie. Fronten med sju lådor och en skåplucka. Rik Bérain-dekor av figurer och bladornament. Märkt på ryggen med rött "C.v.E." (Carl von Essen (1841-1896) samt "E v E I" och nummer "6629". Längd 106, bredd 62, höjd 77,5 cm. Nyckel finns.
Skador. Dekorbortfall. Lagningar. Nyckel finns.
Proveniens
Tidigare Wiks slott, Carl von Essen (1841-1896).
Sedermera i samlingarna på Tistad, Sörmland, sannolikt förvärvad av Fredrik C:son Wachtmeister (1855-1919).
Därefter i privat ägo.
Litteratur
Schlegel, Bernhard, Svenska slott: Wijk, Stockholm, 1876 under rubriken 9 Möbler A upptas skrivbordet som "Bord belagdt med sköldpadd och messing (Boulearbete)."
Opuscula in Honorem C. Hernmarck 27/12/1966, Nationalmuseum, Stockholm, jämför snarlikt skrivbord i de svenska kungliga samlingarna avbildat sid 229, beskrivet sid 238, och som förmodligen är ett arbete av Nicolas Sageot (1666-1731).
Övrig information
Auktionens skrivbord har i utförande och storlek likheter med ett skrivbord signerat av Nicolas Sageot (1666-1731), som finns i de svenska kungliga samlingarna. Nicolas Sageot var verksam i Paris som frimästare redan under 1600-talets slut och blev mästare 1706. Han är en av få mästare som signerade sina möbler innan det blev obligatoriskt 1751.
Den tongivande möbelformgivaren under barocken var André-Charles Boulle (1642-1732). Hans möbler var fanerade med sköldpadd, ebenholts, mässing och tenn i intrikata mönster efter förlagor av Jean Bérain (1640-1711). Berains design kännetecknas av sirliga arabesker, lambrekänger, tofsar och lekfulla figurer. Inläggningarna skapades genom att mässingsplåt och skivor av sköldpadd lades ovanpå varandra, vilket möjliggjorde att flera upplagor av samma mönster tillverkades samtidigt. Delarna kombinerades sedan så att mässingsplåten fick utgöra mönstret och sköldpaddsskalet bakgrunden på ett möbelparti, s.k. première partie. Medan på ett annat ställe fick dekoren utgöras av sköldpaddskalet och mässingen var bakgrunden, s.k. contrepartie.
Skrivbordsmöbeln som utvecklades under 1600-talets andra hälft kom att kallas Bureau Mazarin i Frankrike, medan den i England gick under namnet knee-hole desk. Den franska möbeltermen kommer efter kardinalen Jules Mazarin (1602-1661), trots att skrivbordsmodellen förmodligen tillkom efter hans levnad. Till en början var utrymmet under skivan litet, eftersom det var tänkt att man skulle sitta något snett vid bordet med bara ett knä under bordsskivan för att värjan inte skulle krocka mot bordet.
Många gånger var dessa rikt dekorerade skrivbord en mycket dyrbar statusmöbler, som knappt användes mer än till lyst. De utgjorde ofta ett garnityr tillsammans med en överhängande spegel och flankerande piedestaler, s.k. gueridoner för ljusstakar.
