"Utsikt över Skeppsbron"
Signerad Hjertén. Duk 54 x 66 cm.
Utställningar
Riksförbundet för bildande konst, 1938.
Moderna museet, Stockholm, "Sigrid Hjertén - en retrospektiv utställning av målningar", april - maj 1964, katnr 98.
Övrig information
Efter att Sigrid Hjertén togs in på Beckomberga i början av 1930-talet målade hon inte under längre period. Uppmuntrad av maken Isaac, som försåg henne med penslar, färg och dukar, återvände hon så småningom till måleriet men med ett helt nytt uttryckssätt. Diagonala linjer genomkorsar målningarna och möter distinkta färgfläckar. Ofta återkom hon till motiv som hon målat tidigare men nu tolkade genom en ny lins. 1934 mådde Hjertén tillfälligt bättre och flyttade hem från sjukhuset. Nu utför hon en serie med dukar med den älskade utsikten från Stadsgården, som hon hade målat flera gånger under 1910-talet. ”Sigrid målar en ny svit lyftkranar i olika ljus, från tidig morgon till sen kväll. På samma sätt som Claude Monet avbildar hon sitt favoritmotiv under dagens alla skiftningar. Hon målar Stadsgården på ett suggestivt sätt, men det är inte några sjukdomsbilder. Sigrids bildskapande, som är så eget, finns kvar.” (Anders Wahlgren, ”Sigrid Hjertén – en av Sveriges främsta konstnärer”, Norstedt, 2008, sid 154).
Det är som om hon lever om sitt liv och sina minnen men med andra glasögon. Hon skriver själv att: ”Jag ska måla mina drömmar, lyfta mig steg för steg, för att bli frisk!” (ibid ovan sid 153).
Mer om Sigrid Hjertén
Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.
Läs merFör konditionsrapport kontakta specialist
Omfattas av följerätt
Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:
I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto
