248
1082306
Anna Petrus
(1886-1949)

reliefer/bordsben, 4 st, Näfveqvarns bruk, för bord formgivet till utställningen på The Metropolitan, New York 1927.

Gjutjärn, delvis svartmålat, reliefdekor av man och kvinna samt växtslinga. Två reliefer stämplade SWEDEN samt A. Petrus. Vardera relief 85 x 25 cm i vinkel, monterade på senare mörkbetsat underrede och skiva av carraramarmor, 230 x 115 cm, total höjd 88 cm.

Slitage.

Följerätt: Ja
Utropspris: 

400 000 - 500 000 SEK

38 462 - 48 077 EUR

Klubbat pris: 
200 000 SEK
Tilläggslista

Omfattas av följerätt (d).

Proveniens

Disponentvillan, Näfveqvarns Bruk, Nyköping, därefter i arv.

Utställningar

Relieferna hör sannolikt till ett av de tre bord som visades på "Swedish Contemporary Decorative Arts" på The Metropolitan Museum of Arts i New York 1927.
Ett av dessa tre bord visades på Stockholmsutställningen 1930.

Litteratur

Gregor Paulsson (red), Svenska Slöjdföreningens Tidskrift, Stockholm 1927, häfte 2, se sid 25-37.
Christian Björk, "Näfveqvarns Bruk - Konstnärer och arkitekter till industrin", Orosdi-Back 2013, borden avbildade från utställningen i New York 1927, sid 107, samt detaljer och skisser sid 104-105, se även modellen från Stockholmsutställningen 1930, sid 163.
Carl Bergstens arkiv, ArkDes, Stockholm, se Carl Bergstens skiss med de tre borden inför utställningen på the Metropolitan Museum of Arts i New York 1927.

Övrigt

Tre bord tillverkades för den svenska konsthantverksutställningen på The Metropolitan Museum i New York 1927. Efter framgångarna i Paris 1925 blev Sverige som ensam nation för första gången inbjuden att delta i en konstindustriutställning på Metropolitan Museum of Arts i New York. Utställningen öppnade 17 januari i närvaro av H.K.H. Prins Wilhelm och Sveriges sändebud i Washington, envoyén Wolman Boström. Utställningen blev en succé och i SSF:s Tidskrift (Form) 1927 skriver Gregor Paulsson att "Enligt uppgift har icke någon utställning haft en sådan publicitet i de dagliga New York-tidningarna. Besökarantalet var mycket stort. Högsta antalet besökare på en dag var före min hemresa 6000 personer, vilket är ett rekord hos Metropolitan Museum." Inbjudningar kom senare att flytta utställningen till andra städer i USA, bl a Detroit och Chicago. Efter Stockholmsutställningen 1930 där ett av borden ställdes ut har borden inte setts i något större sammanhang. Detta bord monterades isär och delarna skingrades.

Konstnär/formgivare

Skulptör och formgivare. Bedrev skulpturstudier i London och sedan studier vid Althins målarskola, genomgick Konstakademin 1911–1915 och hade därefter egen ateljé med ett antal uppmärksammade separatutställningar. Dotter till grevinnan Maria von Stackelberg och Oskar V. Peterson, professor i pediatrik. Vid mitten av 1920-talet var hon en av de första att återupptäcka tennet som vid den tiden ansågs som ett gammalt oädelt material, och blev en av de drivande formgivarna i Svenskt Tenn. Vid 1920-talets början samarbetade Petrus med arkitekt Uno Åhrén. Tillsammans formgav de underreden till bord med ciselerade tennskivor i en fantasirik, arkaiserande stil. Lejonet blev senare ett av Anna Petrus signum; motivet återkom både i industriproduktion för CG Hallberg, Näfvekvarns Bruk och inte minst för Firma Svenskt Tenn. Hon deltog i flertalet av tidens många utställningar: Världsutställningen i Paris 1925, Stockholmsutställningen 1930 och den svenska konstindustriella utställningen i London 1931.

Läs mer
Köpinformation
Kontakta specialist
Camilla Behrer
Stockholm
Camilla Behrer
Specialist design & modernt konsthantverk
+46 (0)8 614 08 19