Gåva från konstnären till Suzanne och Per Palme i samband med utställning på Göteborgs konsthall, 15 januari – 5 februari, 1961.
Därefter i arv inom familjen.

Lynn Chadwicks karaktäristiska gestalter känns omedelbart igen. De har ett alldeles eget tilltal, och deras distinkta formspråk liknar ingen annans. Majestätiska främlingar, gåtfulla, knappast vilande - snarare vaksamma. Med sina geometriskt förenklade former och med kantigt draperade mantlar väcker de associationer och fascination.

Chadwick debuterade på den brittiska konstscenen strax efter andra världskriget, tillsammans med en ny generation konstnärer. Europa låg i ruiner, världen var i chock efter att ha bevittnat krigets fasor, folkmord och atombombens verkningar. Chadwick själv tjänstgjorde under kriget som pilot i R.A.F. Han hade redan som ung haft en önskan om att få ägna sitt liv åt konsten. Hans föräldrars misstycke fick honom att kompromissa med sin yrkesbana och han utbildade sig därför inom arkitekturen. Innan kriget arbetade han som ritare på arkitektkontor. Någon egentlig konstnärlig skolning hade Chadwick inte och kanske kan man skönja arkitektritningens strama geometri i hans konstnärskap. Efter kriget var han fylld av en längtan att skapa, att åstadkomma något nytt. Det dröjde dock innan han vågade ta steget fullt ut och bli konstnär, så han arbetade under några år framgångsrikt som formgivare och inredningsarkitekt. Under det sena 1940-talet försörjde han sig på att designa bland annat exponeringsställ, möbler och tapetmönster samtidigt som han arbetade med sin konst.

Det var genom Venedigbiennalerna 1952 och 1956 som Chadwick fick sitt internationella genombrott och han har sedan dess betraktats som ett av de viktigaste konstnärskapen inom den engelska efterkrigskonsten. Uttrycket i Lynn Chadwicks skulpturer är i högsta grad sammanlänkat med hans arbetsmetoder. I stort sett självlärd uppfann han sin egen teknik. Metoden har beskrivits som ett tredimensionellt tecknande med metallstänger, där Chadwick först böjde och formade stängerna till önskad form vilka därefter svetsades samman. Sedan fyllde han de delar som skulle vara solida. För vissa skulpturer använde han sig av metallplåtar, vilka gav intryck av ”metallhud”. Först i slutet av 1950-talet började han även gjuta i brons. Chadwick lade stor vikt vid patineringen av sina skulpturer och arbetade mycket med ytans struktur och färgnyanser.

Triangeln i olika utföranden är den grundläggande geometriska formen i Chadwicks konst, ibland sammansatt till rektanglar. Denna form, placerad lodrätt eller diagonalt, sällan horisontalt, utgör stommen i skulpturerna och skapar den formmässiga spänningen. Konstnären själv menade att triangeln var att betrakta som det enklaste utkastet av en människo- eller djurfigur och ur denna form skapades kroppen. Själv betonade han att han alltid utgick från människogestalten i sin konst.
Till skillnad från många samtida skulptörer som inspirerades av etnografisk eller klassisk konst så hämtade Chadwick mer inspiration från den moderna arkitekturen. Chadwick själv gav aldrig några förklaringar eller tolkningar av sina skulpturer. Detta lämnar fältet fritt för betraktaren att själv fantisera och låta associationerna vandra kring dessa kraftfulla, gåtfulla gestalter.

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

• Fullständiga köpevillkor
• Transporter
• Hur lägger jag bud
• Skapa konto

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.