År 1878 då den aktuella målningen utfördes ställde Silvén ut tre oljemålningar på Konstföreningen i Stockholm. En av dessa var beskriven som ”Båtfärd på Skalkajaur” (Lappland). På minnesutställningen efter hans död var fyra målningar med motiv från Lappland inkluderade. Motiven var hämtade från Arvidsjaur, Wirijaur, Tjåmotis och Kvikkjokk. Av dessa var en daterad 1878. Silvén tycks således ha utfört en resa genom Norrland och Lappland detta år.

Titlarna på målningarna visar att han i stort sett följde den resväg Johan Engström tog 1834, förevigad i hans bok ”Resa genom Norrland och Lappland till Sulitelma och Gellivare år 1834”. Liksom Engström var Silvén bördig från Värmland. Ett citat ur Engströms bok förmedlar något av den stämning som finns i den aktuella målningen:

”Morgonsolen sken klart på Randijaurs krusande vattenyta, och strålarna tycktes helt och hållet genomtränga de få skyar som sakteligen summo på himlen. Omsider, tystnade den oroliga forsen bakom mig, och ett högtidlig lugn härskade rundt omkring, då en snövit strimma gick fram i nordvest, liksom dagraiden en vårmorgon. På nordöstra sjöstranden gick en fiskare-lapp, bredvid sin koja, och lagade näten. [...] vilda vinbärsbuskar, violer, förgät-mig-ej och hjortronblommor i mängd”.

Motivet på den aktuella målningen är troligtvis hämtat ifrån Norrlandskusten eller Norrlands inland. Den kan knappast vara tagen från någon av de stora sjöar i Lappland som Silvén besökte eftersom tegel har använts till byggandet av den eldstad som förekommer i bilden, vilket inte är känt som ett byggnadsmaterial brukligt bland samer. Eldstaden i fråga torde vara en fiskrök. Trädtunnorna placerade tätt intill var troligtvis till för att förvara fisk i, sannolikt sik.