Olof Arborelius var i Italien senhösten 1870 till januari 1872, först i Rom, därefter längs västkusten ner till Capri och mot slutet av sin italienska vistelse, i Florens. De en plein air studier han utförde i Italien kan med goda skäl betraktas som höjdpunkterna i hans konstnärskap. Tidigare i Düsseldorf och senare i Sverige, är motiven avgörande för honom. I Italien är det ljuset, atmosfären och färgskimret som spelar roll.

Viggo Loos ("Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860-85", 1935) säger följande om dessa studier:

”Alfred Wahlbergs och Gustaf Rydbergs bilder utgöra en uvertyr till vårt friluftsmåleri. Till den uvertyren kunna med full rätt också räknas Arborelius´ italienska studier med sin koloristiska känslighet och sitt intensiva luft- och ljusstudium. I dem nådde konstnären under fransk påverkan en konstnärlig höjdpunkt".

I katalogen till minnesutställningen över Arborelius på Nationalmuseum 1943, skrev Folke Holmér följande om Arborelius oljestudier utförda i Italien:

”Hans skisser från medelhavskusten höra till de mest måleriska i hans tidiga produktion och kunna gott mäta sig med det bästa, som svenska artister överhuvud åstadkommit i Italien.”