”I Sundbyberg bor ingen Pan”

Rackstadskolonin började med att skulptören och värmlandsfödde Christian Eriksson tillsammans med Maja och Gustaf Fjaestad kom till Taserud och Arvika, omkring sjön Racken, 1898. Björn Ahlgrensson och Fritz Lindström anslöt omkring 1903. Denna konstnärskoloni var ett barn av sin tid och nära sammankopplad till Konstnärsförbundet vars skola Maja Fjaestad, Fritz Lindström och Björn Ahlgrensson gick på under början av 1890-talet. Att tala om revolutionärer låter kanske starkt men det fanns en stark önskan att bryta med det gamla och blicka mot framtiden. Det fanns flera källor till inspiration men den japanska konsten, fotografiet och den franske realisten Jules Bastien-Lepage är tre nyckelelement som kom att betyda mycket för Rackstadkolonin.
Flera konstnärer valde att omkring sekelskiftet överge huvudstaden Stockholm till förmån för landet och platser där naturen fick ta plats. Mest känd är kanske familjen Larssons Lilla Hyttnäs och Zorngården med Anders och Emma Zorn. När Gustaf Fjaestad i en intervju 1944 fick frågan om varför de valde just Rackstad svarade han ”I Sundbyberg bor ingen Pan” vilket visar hur industrialiseringen och urbaniseringen satte sina spår även i stadens utkanter. Rackenkolonin visar flera gemensamma drag med andra kolonier i Sverige och runt om i Europa där längtan till något oförstört och önskan om en ny konstsyn fanns. Dock uttalade aldrig konstnärerna i Rackstad någon kollektiv konstnärlig målsättning. Men de stöttade varandra och ställde ut tillsammans vid ett par tillfällen.
I utställningen ”När Japan kom till Värmland. Japonism hos Rackstadkonstnärerna 1880–1920” (Thielska Galleriet, 2018) visades även en annan sida av kolonin upp och en stark tonvikt låg på konsthantverket. Och att inte göra skillnad mellan konst och hantverk uppfattades som typiskt för japansk konst där även vardagliga ting skulle ha en medveten och konstnärlig form. Maja Fjæstad arbetade med textil, måleri och träsnitt medan Gustaf Fjaestad målade i olja parallellt med att han formgav möbler och textilier. En annan konstnär i gruppen, Bror Sahlström, växlade mellan smide och skulptur. Andra hantverkare i Rackstadgruppen var konstsmederna ”Petter på Myra”, Koppar-Lisa och Olga Lanner, bröderna Erikssons möbelverkstad och Fjæstads Väveri i Arvika där Amalia och Anna Fjæstad, Gustafs systrar arbetade samt keramikerna Hilma Persson-Hjelm och Riborg Böving.
I den aktuella auktionen har vi ett rikt urval av måleri från Rackenkolonin med verk av Gustaf och Maja Fjaesstad, Christian Eriksson, Bror Lind, Björn Ahlgrensson, Fritz Lindström och Alfred Ekstam. Konstverken har delvis gemensamma drag, såsom landskapsmåleri med dekorativa effekter och växelverkan mellan varma och kalla färger. Intrycket av den japanska konsten kommer särskilt väl fram hos konstnärerna då det nordiska och asiatiska kombineras även i förmågan att uppfatta ett existentiellt djup i naturens former vilket har blivit något av dessa konstnärers signum.