Kan inte nå servern
610
335554

Ernst Josephson

(Sverige, 1851-1906)
Utropspris
400 000 - 500 000 SEK
35 300 - 44 100 EUR
36 800 - 46 000 USD
Klubbat pris
Återrop
Köpinformation
Ernst Josephson
(Sverige, 1851-1906)

"Amor och Psyke"

Signerad Ernst Josephson Roma. Utförd 1878-1879. Olja på uppfodrad duk 46 x 38 cm.

Proveniens

Fru Anna Thiel (född Josephson, konstnärens kusin); kapten (senare överstelöjtnant) Urban Thiel; AB Svensk-Franskas Konstauktioner, Stockholm, auktion 88, 5 april 1967, kat nr 115; Bukowski Auktioner AB, Stockholm, auktion 475, "Internationella Höstauktionen", 30 oktober - 1 november 1990, kat nr 48; privat samling (förvärvad på ovanstående auktion).

Utställningar

Kungl. Akademien för de fria konsterna, Stockholm, "Ernst Josephson. Utställning", 1923, kat nr 41; Galerie S:t Lucas, Stockholm, "Ernst Josephson. Målningar ur privata samlingar", 1942, kat nr 47; Nationalmuseum, Stockholm, "Opponenterna av 1885. Utställning till sextioårsminnet av det första moderna genombrottet i svensk konst", 16 mars - 16 maj 1945, kat nr 211; Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Ernst Josephson. Minnesutställning", 1951, kat nr 108.

Litteratur

Erik Blomberg, "Ernst Josephson. Hans liv", 1951, omnämnd sid 231 samt avbildad sid 230; Erik Blomberg, "Ernst Josephsons konst. Historie-, porträtt- och genremålaren", SAK, 1956, omnämnd sid 98-100 samt avbildad sid 99; Erik Blomberg, "Ernst Josephsons konst. Från Näcken till Gåslisa", 1959, omnämnd sid 8.

Övrig information

"Amor och Psyke" utfördes då Ernst Josephson återvänt till Rom efter att ha besökt världsutställningen i Paris sommaren 1878. Erik Blomberg skriver följande i "Ernst Josephsons konst", 1956:

" 'Amor och Psyke' kallade han en skiss, som han målade efter återkomsten till Rom (1879) och sedan han besökt Pompeji och Neapel. Den fortsätter hans romantiskt mytologiska motivval, men är både friare och kraftfullare i sin stil. På världsutställningen hade han åter fängslats av sina gamla franska favoriter Daubigny, Courbet och Corot och i sin skiss har han liksom efter Parisbesöket 1873-74 släppt lös en saftig, raskt summerande penselföring. Mot den mörkbruna frottin har han skisserat upp de små nakna figurerna: Amor, med bruna konturer i samma färg som bågen, Psyke med breda, schumrande penseldrag av vitt och gulvitt. Till vänster är antytt ett draperi i karminrött och till höger en Tizianblå himmel. Scenen utspelas som det förefaller vid ingången till ett rum och återger kanske just den episod, då Amor lämnar Psyke efter att hon överträtt förbudet att skåda hans ansikte".

Blomberg anar en självbiografisk innebörd i målningen och kopplar motivet till Josephsons olyckliga kärleksliv där Ketty Rindskopf figurerar i sammanhanget. Klart är att Josephson, i brev till sin mor, hösten 1878 "uppgivit allt hopp om att se sin kärlek förverkligad".

Blomberg fortsätter: "Kanhända är [...] skissen också en situationsbild, ett sorglustigt farväl till kärleksillusionen. Josephson har målat den nästan som en barnsaga, med en pojkaktigt överlägsen Amor och en liten med sin bara stjärt komiskt knixande Psyke. En Amorstatyett, Thorvaldsens, hade han använt sig av redan i 'Vid pianot'. Naturligtvis hade han sett flera antika 'Amor och Psyke'-grupper, men mest erinrar hans lilla humoristiskt uppfattade kärlekspar om de etruskiska bronserna med deras knubbiga former - även de nyupptäckta freskerna i Pompeji och fragmenten i Neapels museum bör ha inciterat honom. Från dem härstammade ju de amoriner och putti han redan beskådat på palatsväggar i Florens och Rom, till exempel Rafaels i Vatikanens loggia ('groteskerna') och i Villa Farnesina (Psykesalen). I Italien har han särskilt intresserat sig för det nakna, som upptar en så stor plats i renässanskonsten. Men aldrig tidigare har han gett det plastiska en så målerisk tolkning som här. Den lilla skissen pekar framåt - i sin robusta realism där han åter anknyter till Rembrandt betyder den en utbrytning både ur drömatmosfären och det akademiska linjetvånget".

1878 års studieresa till världsutställningen i Paris gav uppenbarligen Josephson nya friska impulser. Det kan därför mycket väl hända att konstnären, sina personliga bekymmer till trots, lyfte blicken något i föreliggande komposition och att den jordbundna sidan av hans komplicerade natur lockat honom att skämta ett slag med gudarna.

Konstnär

Ernst Josephson var en svensk bildkonstnär född i Stockholm. Han studerade vid Konstakademien i Stockholm, vid Ecole des Beaux-Arts, på Louvren samt på resor till Holland, Italien och Frankrike. Josephson organiserade och ledde opponentrörelsen som motsatte sig Konstakademiens arbete och krävde en modernisering och reformering av konstutbildningen och konstnärsstödet. I opponentrörelsen ingick även konstnärer som Richard Berg, Nils Kreuger, Karl Nordström, J.A.G. Acke, Gustaf Fjaestad och Eugène Jansson. Två kända verk av Josephson är ”David och Saul” från 1878 och ”Strömkarlen” från 1884. Som porträttmålare utförde han en rad storartade bilder bl.a. av konstnärskollegor och landskapscener, präglade av psykologisk skarpblick och vittnande om hans lysande färgbegåvning. I stora skildringar med historiska och bibliska motiv framträder ett dramatiskt färg- och ljusspel i målningarnas många detaljer. Hans liv kom att präglas av personliga tragedier inom familjen jämsides med stora framgångar som konstnär, dock inte av ekonomiskt slag. Utblottad började han ägna sig åt spiritism och religiösa grubblerier och drabbades av sinnessjukdom. Under sjukdomstiden skapade han ett stort antal visionära målningar och teckningar med motiv från sagornas och myternas värld. Josephson är en av Sveriges främsta konstnärer genom tiderna.
Representerad på alla stora museer i Sverige samt i Danmark, Norge och Finland.

Läs mer