Johan Tobias Sergel valdes 1794 in som utländsk ledamot i den danska konstakademien. I samband med ett besök i Köpenhamn samma år målade Juel ett porträtt av Sergel.

Jens Juel var den ledande konstnären i 1700-talets Danmark. Han fick sin första utbildning i Hamburg, där stadens borgerliga smak av den nederländska målartraditionen präglade honom. Tillbaka i Danmark vann Juel 1771 Akademiens guldmedalj och följande år fick han ett stipendium för en längre utbildningsresa som bland annat gick till Tyskland, Rom, Schweiz och Paris. Konstnären mottog många porträttbeställningar, särskilt från borgerskapet och adeln och blev på kort tid landets obestridda hovmålare. Hans porträtt kännetecknas av en empatisk människoskildring. Juel var dessutom en fin kolorist och hans porträtt har en touch av elegans, figurativ enkelhet och psykologiska egenskaper.